[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Sjöfartens arbetsmarknadsorganisationer har lyckats bra i sin satsning på webbportalen www.seaventures.fi, som presenterar möjligheter till utbildning och vilka yrken det finns inom branschen. Skolorna fyller sina kurser och sjöutbildningen seglar i medvind. Detta ställer större krav på hanteringen av den handledda praktiken.

Därför planerar skolorna att i samband med Rederierna i Finland införa en centralt administrerad praktikantförmedling, som man kallar praktikkvarn.

”Ypperlig idé”

Kvarnen är dubbelverkande, den förmedlar praktikplatser för skolornas studerande, samtidigt som den underlättar administrationen för rederierna.

– En ypperlig idé som jag välkomnar med det varmaste, kommenterar sjökapten Jami Toivonen.

Han svarar för utplaceringen av praktikanter inom Aboa Mare i Åbo och har under det senaste året noterat att det har blivit allt svårare att få ett tillräckligt antal platser från fartygen, även om dessa existerar rent teoretiskt. I praktiken är det emellertid svårt att åstadkomma en jämn beläggning av platserna.

– Skolorna har redan samarbetat beträffande placeringen av praktikperioderna och jag tror att kvarnen kommer att fungera mycket bra. Den minskar arbetsbördan för både skolornas praktikansvariga och rederiernas personalchefer.

För Jami Toivonen skulle detta innebära att han endast behöver kontakta Kvarnen i stället för att ringa runt till personalavdelningarna på tiotals rederier.

– De flesta av oss har ju också normal undervisning att sköta vid sidan om att vi arrangerar praktikplatser för våra studerande.

Jami Toivonen brottas kontinuerligt med de problem som förknippas med att arrangera platser för alla studerande som ska få sin praktik på utsatt tid. Vaktmansbehörighet för däck och maskin erhåller de nya studerandena efter ett år och där inkluderas sammanlagt 60 dagars sjöpraktik. När studierna fortsätter kan de skaffa resten av sin praktik samtidigt som de är anställda som till exempel lättmatroser.

– Vi är tvungna att prioritera så att de första årets studerande får sina praktikplatser och erhåller vaktmansbehörighet för däck och maskin. Det senaste året har varit rätt hektiskt när det inte har funnits några lediga jobb på grund av lågkonjunkturen. Även många av de studerande som har kommit längre i sina studier har därför velat utnyttja möjligheten att få en praktikplats genom skolorna.

En konsekvens av detta har varit att de olika skolorna konkurrerar hårdare om det begränsade antal praktikplatser som finns.

– Jag har varit tvungen att kontakta sådana rederier som vi inte lika ofta brukar samarbeta med, och jag vet att andra skolor har gjort på samma sätt eftersom våra huvudsakliga samarbetspartners inte har haft möjlighet att erbjuda ett tillräckligt antal praktikplatser.

Platser finns

Rederierna är medvetna om problemet, men Olof Widén, verkställande direktör för Rederierna i Finland, påpekar att det egentligen inte råder brist på platser.

– Skolorna klagar på att det inte finns tillräckligt med praktikplatser men det stämmer inte. I själva verket seglar fartygen med obesatta praktikplatser under största delen av året. Problemet är att alla skolor vill få ut sina praktikanter samtidigt.

Widén menar att det saknas samordning skolorna emellan och att det därför uppstår toppar och dalar. Praktikkvarnen är en god idé, men Widén påpekar att då gäller det för alla skolor att också se till så att det fungerar i praktiken.

– Det är åtta skolor som ska anpassa sig till den. För att det ska fungera går det inte längre att skolorna, eller till och med praktikanterna själva, går förbi Kvarnen och kontaktar rederierna på egen hand när det gäller att skaffa praktikplatser.

Widén ser inte att det skulle ha skett någon förändring beträffande antalet fartyg och deras möjlighet att ta emot praktikanter. Inte heller har han noterat någon förändrad attityd hos rederierna.

– Vi är bara trötta på att allt är så rörigt.

Administreras i Åbo

Avdelningschef Per-Olof Karlsson vid Aboa Mare är en av de främsta förespråkarna för praktikkvarnen. Idén togs för första gången upp redan för ett år sedan av en arbetsgrupp som tillsatts för att se över systemet med praktikplatser.

– Utmaningen var att rederierna upplever att det finns praktikplatser på deras fartyg medan skolorna upplever att det inte finns tillräckligt med tillgängliga platser när de behövs, berättar Karlsson.

För att få en snabb lösning har Aboa Mare erbjudit sig att anställa en person med ansvar för praktikkvarnen. Kostnaderna för denna tjänst skulle delas av de berörda parterna. Denna samordnare får som främsta uppgift att klarlägga utbudet av praktikplatser hos rederierna för att matcha skolornas behov.

– Genom att koordinera dessa kan vi maximera utnyttjandet av praktikplatser, anser Karlsson.

Enligt honom handlar det om att hjälpa skolorna och rederierna ur en situation där åtta praktikansvariga under samma dag kan ringa till en och samma personaltjänsteman på ett rederikontor för att höra om det finns praktikplatser.

– Rederierna i Finland har på sina medlemsfartyg kapacitet att ta emot mellan 100 och 150 praktikanter, vilket torde räcka till bara det blir en jämn fördelning. Nu finns det tillfällen då över 200 försöker komma ut samtidigt och det går inte. Sedan finns det perioder då man har svårt att få praktikanter ombord.

Om allt går planenligt räknar Karlsson med att praktikkvarnen kan inleda sin verksamhet redan inkommande höst.

[/flowy_subscriber_only]