Att bevara eller inte bevara

Det har varit en sorglig start på 2024 för alla nostalgiker, framförallt i Göteborg. Inom loppet av två månader har tre historiskt intressanta maritima objekt mer eller mindre fått sin avrättning. I mitten av januari bogserades klassiska fyrskeppet Fladen iväg från Göteborg för skrotning efter att ha legat vid fartygsmuseet Maritiman sedan 1970-talet. Maritiman bedömde sig inte ha resurser att hantera fartygets stora underhållsbehov och valde att lämna tillbaka det till Sjöfartsverket, vilka i sin tur studsade Fladen till skrotnisse snabbare än blixten. Kanske klokt sett till den eviga frågan om verkets ekonomi.

Men Fladen är långt ifrån ensam. I mitten av december försvann fiskebåten LL158 Sandö från Eriksberg i Göteborg med destination skrotning i Danmark. Fartyget byggdes 1948 på Rönnängs varv på Tjörn och var då Sveriges största fiskefartyg och tjänstgjorde i yrkesmässigt fiske ända fram till april 2011 då den sista ägaren skänkte fartyget till Bohusläns museum i Uddevalla. Fartyget blev k-märkt samma år och ansågs värd att bevara som en av få kvarvarande typiska bohuslänska fiskebåtar med träskrov från 1900-talet. Planer fanns på att bygga en tillbyggnad till museet för fiskebåten, men någon fick kalla fötter och projektet stoppades. Båten hamnade mer eller mindre i malpåse, först i Grundsund och sedan 2022 i Kulturbåtshamnen vid Eriksberg, utan att -museet lyckats hitta någon långsiktig lösning. Problemet löste sig dock efter en incident i höstas med kraftig rökutveckling från båten, vilket blev droppen som fick -museet att skicka fartyget till skrot. Båten svarade med att sparka bakut och sjunka vid kaj i Frederikshavn efter bogseringen.

Ett tredje exempel är Kran 50 i Göteborg som under februari månad lyftes ner från sin bortglömda plats i Lundbyhamnen. Det är Göteborgs sist bevarade klassiska hamnkran och en av de första med eldrift, tillverkad som styckegodskran för leverans av Götaverken 1917 till Göteborgs hamn. Vad som kommer att hända med den är dock fortsatt oklart. Dess ägare Älvstranden Utveckling AB har träffat en överenskommelse med Länsstyrelsen om att förvara den i fem år mot att Länsstyrelsen åtar sig att undersöka möjligheten att hitta finansiella medel så att den kan renoveras. Låter som kniven mot strupen eftersom krankramarna tycks lysa med sin frånvaro. Kulturföreningen för bevarandet av Kran 50 har i skrivande stund blott 50 medlemmar på Facebook.

I Samtliga fall med Fladen, fiskebåten Sandö och Kran 50 har det startats livliga diskussioner om värdet av att bevara skrymmande prylar från den maritima historien. Ena sidan skyller på rotlösa politiker som bara vill riva medan andra vill skrota allt i sin väg. Den springande frågan kokar ner till den allt större bristen på ideella krafter som är beredda att ta på sig arbetet som krävs för att bevara sakerna. Många av föreningarna med segelskutor runt våra kuster känner igen problematiken, vilken inte alltid slutar lyckligt. Frågan att reflektera över är om det i vissa fall kan vara bättre att rycka plåstret tidigare och bevara mindre delar på museum istället för stora deppiga förfallande industriminnen.

Denna text publiceras också under vinjetten Akterspegeln i nr 2, 2024 av Sjöfartstidningen, med utgivning 23 februari.

Kommentarer

  • Anna

    Jag tycker att kranarna skall bevaras om de fungerar. Göteborgs som stad borde värna sin historia och vem vet om de kommer att behövas i framtiden?

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]