”Vi måste få till någon form av samlad skeppsbyggnadskompetens inom staten”

Ju mer tid man spenderar i den här branschen desto mer ser man vad som behöver göras. Jag kan bara konstatera att det finns en förbättringspotential på väldigt många punkter, men att det tas små steg framåt. Ett av dessa steg är Rikard Engströms rapport med det fantastiska namnet ”Vågade skatter”.  Jag hoppas verkligen att så många som möjligt tar chansen att svara på remissen, för jag tror inte att vi får så många chanser till. Det är liksom nu eller aldrig, det är i alla fall den känslan jag får. 

Det är ju inte enbart att skapa bra konkurrensförutsättningar för att allting ska lösa sig. Låt oss leka med tanken att det kommer något riktigt bra från politiken som en effekt av utredningen och att förutsättningarna blir så bra de kan bli, men det finns ju inte tillräckligt med sjöfolk för att hantera ens den minsta inflaggningsvåg. Här arbetar Svensk Sjöfart, Transportföretagen och Seko sjöfolk på en mängd olika fronter för att skapa fler utbildningar och fler vägar in i branschen. Nyfikenheten finns där ute bland dem som ska utbilda sig, vi behöver bara synas lite mer och få lite mer stabilitet så att människor vågar söka sig till oss.

Ytterligare en punkt som inte ligger inom ramen för vare sig utredningen om konkurrensförutsättningar eller kompetensförsörjning är kompetensen inom staten när det kommer till att bygga fartyg. Jag pratar om allt från isbrytare till forskningsfartyg, men också rena passagerarfartyg för att knyta samman vårt land. Vi måste få till någon form av samlad skeppsbyggnadskompetens inom staten. Det blir både dyrt och oftast mindre bra när många små ska bygga sitt eget. 

Sverige kommer för all framtid att behöva tillhandahålla fartyg på olika sätt. Jag ser det gång på gång när olika statliga aktörer ska bygga fartyg. Det blir allt som oftast dyrt, tar lång tid och kvalitén är bristfällig. Det spelar ingen roll om det handlar om Kustbevakningen, universitet, Sjöfartsverket eller Trafikverket. Det blir aldrig så bra som det kunde blivit. Det bästa exemplet på när det gick riktigt illa är när Göteborgs universitet skulle bygga fartyg. När forskarna hade fyllt i sin önske-lista på saker som skulle finnas ombord blev fartyget så tungt att de var tvungna att förlänga det för att det ens skulle flyta.

Så varför inte skapa ett statligt företag, en myndighet eller vad som nu är bäst, som tar ansvar för att bygga fartyg till alla olika statliga aktörer som behöver fartyg. De kan då upphandla större kvantiteter till bättre pris. Med mer samlad kompetens minskar risken för att saker går fel.

Som sagt, vi har mycket i Sverige som vi kan göra bättre när det kommer till sjöfart, men nu känns det som om vi tar små steg framåt efter att ha backat och stått still under ganska många år. Nu gäller det att hålla i och fortsätta jobba framåt. Det första är att fila till rapporten Vågade skatter så kan det bli riktigt bra. 

Denna krönika publiceras också i nr 3 2024 av Sjöfartstidningen, som ges ut den 22 mars.

Kommentarer

  • Mattias

    Staten är inkompetent, bättre att låta privata intressen bygga och driv fartygen. Staten kan därför hyra in kapacitet på affärsmässiga grunder,

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]