[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Skolan hade i fjol cirka 80 förstahandssökande och det är alltså långt ifrån den svenska flodvågen av sökande till sjöfartsskolorna. År 2009 var 295 sjöfartsstuderande inskrivna, av dem cirka hälften på linjen för däcksbefäl. Liksom i flera andra skolor i Finland är den höga frekvensen avhopp ett problem i Raumo. Enligt programledare Heikki Koivisto är det ungefär hälften av de intagna som slutligen får en examen, och då räknar han också med dem som lämnar skolan som vaktstyrmän.

Söker upp avhoppare

Också i Raumo har man för några år sedan startat en ”räddningsoperation” för att söka upp avhopparna och förmå dem att studera färdigt. Enligt skolan har man fått antalet examina att stiga märkbart.

– Helst skulle ju alla få bli klara förstås, säger Heikki Koivisto.

Raumo navigationsskola firade i fjol 130-årsjubileum. Staden är sedan länge helt finsk men den har en säregen dialekt där kontakterna till landet på andra sidan havet lämnat täta och djupa spår.

Nu har Raumo det enda riktigt väl fungerande varvet i Finland, faktiskt tvärs över gatan från navigationsskolan. 

– Vi har ganska många föreläsare i skeppsbyggnadsteknik därifrån, säger Heikki Koivisto.

För de studerande medför varvet en annan krydda i tillvaron. Studerande får ofta följa med då de nya passagerarfartygen gör sina provturer på allt mellan två och fem dagar på Bottenhavet. På finska heter havet förresten Raumanmeri, Raumohavet.

Till sjöss kommer man också med skolfartyget Fanni som sjömansskolan äger men navigationsskolan hyr vid behov. Plus den obligatoriska praktiken som också här är en huvudvärk.

Praktikkvarnen

Lektor Kai Raikunen har för navigationsskolan och sjömansskolan i Raumo deltagit i förhandlingarna om en ny organisation för att förmedla praktikplatser på finska fartyg. 

Han säger att det har lyckats än så länge, men att den kommande revisionen av STCW95-konventionen 2012 medför nya problem.

– Om man skall ha fyra månaders praktik istället för två så finns det risk för att platserna inte kommer att räcka till, säger Kai Raikunen.

Skolorna drar inte jämnt

Planerna på en central ”praktikantkvarn” med en roll som liknar svenska SUI:s väntar nu på att redarna enas.

– De redare som har bara några fartyg tycker att de kunde fortsätta som nu, medan man på de stora rederierna är mera intresserade av något som kunde avlasta kontoren, säger Kai Raikunen.

Skolorna drar inte heller riktigt jämnt. 

– Skolan i Kotka tycker att de klarar sig bra nu, medan man i Åbo, Raumo och Mariehamn överväger alternativet, säger Kai Raikunen som också menar att studerandena från Sverige som studerar i Mariehamn och nu behöver praktikplats ytterligare förvärrar läget. 

[/flowy_subscriber_only]