Fotograf: Mathias Luther

Kategori: Utbildning

Svenskar drar till Åland

Det fanns en tid då det var naturligt att åtminstone någon av sönerna i en åländsk familj gick till sjöss. Så är det inte mera, men öriket har fortfarande utbildning för såväl manskap som maskinbefäl och däcksbefäl.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]befäl och däcksbefäl.

Navigationsskolan fyller sitt klassiska hus från vägg till vägg. Men andelen svenska studerande har gått upp dramatiskt de senaste åren. Högskolan på Åland utbildar i sjöfart, vård, teknik, turism och ekonomi. År 2003 fanns 20 studerande från Sverige, medan de år 2009 var 124 – av dem 73 på sjöfartsprogrammet. På de nyaste sjöfartsårskurserna är 70 procent eller flera från Sverige.

– De åländska årskullarna är ju inte så stora, och studerandena har så många andra möjligheter nuförtiden, säger högskolans vicerektor Henrik Karlsson.

För ålänningarna är det nära till alla skolor i Stockholm. Många stockholmare har upptäckt att de har lika nära till Mariehamn.

– Tre timmar från dörr till dörr. Det är mindre än tåget från Kalmar eller Göteborg, och betydligt billigare, säger 23-åriga Sascha Törnkvist på tredje årskursen. 

Starkare gemenskap

Åland är svenskt, enspråkigt svenskt till skillnad från resten av Finland som är tvåspråkigt. Det bidrar till hemkänslan. Det finns också annat som lockar, bland annat möjligheten att göra praktik och samtidigt få betalt. 

På finska fartyg kan man göra sin praktik medan man seglar i befattning, säger Henrik Karlsson. Det betyder en riktig lön och en starkare gemenskap med den övriga besättningen, liksom en känsla av att man gör ett meningsfullt arbete, säger han.

– Samtidigt har också de här praktikanterna sin handledare och sin praktikdagbok som i Sverige.

En annan fördel med Mariehamn är att det rent matematiskt sett är lättare att komma in. 

– Det finns 24 platser och kanske 80 sökande hit, medan det fanns över ettusen sökande till Kalmar och Göteborg, påpekar Jonas Eriksson, 34 år och andra årets studerande från Stockholm.

Intresset för Mariehamn har stigit i samma takt som antalet sökande till däcksbefälsutbildningarna i Sverige. Men då den svenska intagningen bara bygger på skolbetyg så använder man i Mariehamn intagningsprov och intervjuer. 

– Det är mycket bättre, säger Karin Hjoberg, 25, som valde Mariehamn fastän hon hade kommit in i Göteborg, som dessutom är hennes hemstad. Liksom ålänningarna ville hon inte stanna i hemknutarna. 

Ro att plugga

Den lilla staden Mariehamn, som grundades först 1861 och på vintern ligger i dvala medan turisterna är borta, är en perfekt studiestad, tycker många.

– Vi har ju skola till klockan 16 och så skall vi plugga i tre timmar. Jag går lite på gymmet men så mycket annat hinner jag faktiskt inte med, säger Karin Hjoberg.

Det finns inte mycket annat som bjuds här på en vinterkväll. Det går inte heller mycket tid till shopping. Prisnivån i Mariehamn är rätt hög. Jonas Eriksson som vecko-pendlar till Stockholm tillsammans med sin sambo och lilla son passar ofta på att handla i Sverige. 

Det finns också goda sidor i själva undervisningen, säger de studerande.

– I en liten skola är det lätt för läraren att engagera sig i varje elev, och det är lätt att gå och fråga om man inte klarar något, säger Andreas Löfgren, 29, som är fjärde årets studerande, ordförande för elevföreningen Ålands Nautiska Elevförbund – och naturligtvis från Sverige, Kopparberg.

En annan fördel är att många av lärarna på det självstyrda öriket har en egen bakgrund i sjöfarten. I något skede har de varit till sjöss själva och vet vad som efterfrågas, säger Löfgren.

Vicerektor Karlsson räknar att ungefär hälften av lärarkåren är fast bosatta ålänningar.

Mariehamn har också en simulator och ett eget skolfartyg. Fartyget M/S Michael Sars används för praktiska navigations-övningar, manövrer och uppkörning för styrmansbrevet.

Behörigheten duger

Elevernas uppfattning är att skolan i stort håller samma nivå som i Sverige. Sektionschef Bo Bergström på Transportstyrelsens sjöpersonalsektion i Norrköping håller med. 

– Det är en bra utbildning, och det är en del av elevernas valfrihet att de kan studera där, säger han.

Tack vare STCW-konventionen finns det ju mycket i utbildningarna som är identiskt. För att jobba på en svensk båt skall man få sin behörighet godkänd i Sverige. Bergström påpekar att det är den finska behörigheten man godkänner, enligt EU-fastslaget mönster, inte utbildningen. 

– Vårt ansvar blir mera begränsat än då det gäller vår egen utbildning, säger Bergström.

För att få behörigheten erkänd skall sjökaptenerna från Åland bland annat tentera den svenska sjölagstiftningen. Det tycker eleverna inte är något problem.

Oro för praktiken

Men den praktik på finska fartyg som är en av fördelarna med Åland är nu också ett problem. I höstas stängde Sjöfartens Utbildnings Institut (SUI) praktikplatserna på de svenska fartygen för dem som inte studerar i Kalmar eller Göteborg. På Åland märkte man vad som höll på att ske då lösenorden inte mera dög på SUI:s hemsida.

– Tidigare var gränserna öppna och man kunde arbeta och studera var man ville. Nu håller alla på sitt, suckar handledaren i Mariehamn Stina Torvaldson.

I Finland och på Åland har praktiken inte organiserats centralt utan de studerande har sökt sina platser själva. Många tycker att det har varit en fördel. 

Men utvecklingen går åt samma håll i Finland som i Sverige. Det jobbas på en gemensam praktikorganisation som skulle förmedla platser för studerande från skolorna i Kotka, Åbo, Raumo och Mariehamn. Men många oroas av att de inte får någon direkt kontakt med de svenska rederierna den vägen. 

– De anställer ju sedan oftast folk som de haft på praktik, säger 22-årige Johan Bergström från Oxelösund.

– Så patriotisk är jag nog att jag någon gång i framtiden vill hamna på en svensk båt.

Samma kvarn

Men den finska praktikantförmedlingen Mylly (Kvarnen) skapas inte främst för att göra livet lättare för studenterna utan för rederiernas personalkontor. 

– Det har varit så mycket påringningar att de blivit irriterade, säger Henrik Karlsson.

Samtidigt finns det tidvis en brist på praktikplatser också i Finland. Studerande från Sverige och i viss mån Åland har handikappet att de oftast inte kan finska. 

 

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]