Lastning pågår med hamnens kran. Bilden är från en övervakningskamera och visar situationen när driftledaren ringde 112.

Fotograf: Statens Haverikommission

Kategori: Olycka

Uppdaterade rutiner efter fartygsbrand i hamn

En kraftig brand utbröt i lastrummet på ett fartyg under lastning av metallavfall i Landskrona hamn. Statens Haverikommission har utrett händelsen och pekar på bristande rutiner.
Den 31 maj 2021 låg fartyget, en torrlastare byggd 1989 och registrerad på Antigua och Barbuda, i Landskrona hamn och lastade metallavfall för export till Lettland. Lastningen hade startat på morgonen och strax före klockan 14 upptäckte kranföraren att det rök från fartygets lastrum. Röken antogs komma från en pulversläckare som gått sönder och kranföraren fortsatte därför lastningen. En kort stund senare ökade rökutvecklingen, lastningen avbröts och hamnpersonalen larmade 112. 

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]e kranföraren att det rök från fartygets lastrum. Röken antogs komma från en pulversläckare som gått sönder och kranföraren fortsatte därför lastningen. En kort stund senare ökade rökutvecklingen, lastningen avbröts och hamnpersonalen larmade 112. 

Släckningsarbetet pågick i nästan tolv timmar. Förutom räddningstjänsten i Landskrona deltog Kustbevakningen, fartygets besättning och hamnens personal i insatsen. På grund av kraftig rökutveckling fick det intilliggande varvet, Oresund Drydocks, evakueras och ett VMA sändes ut. 

Enligt Statens haverikommission (SHK) som har utrett olyckan var metallavfallet uppblandat med brännbart material som skumplast, bildäck och trä. Även små mängder brandfarlig vätska fanns i lasten. Branden uppstod sannolikt genom att gnistor eller friktionsvärme, som uppstod vid lastning med hamnkranen, antände brandfarlig vätska eller annat lättantändligt material. Kontrollen av avfallet var enligt SHK otillräcklig vilket ledde till att avfall med farliga egenskaper inte sorterades ut.

Metallavfallet som skulle lastas ombord dagen för branden. Metallavfallet var uppblandat med brännbara material. Foto: Statens Haverikommission

Räddningstjänsten hade viss svårighet att kommunicera med fartygets besättning eftersom de talade dålig engelska. Det framgick dock att det inte fanns något fast släcksystem och att befälhavaren inte ville ha mer vatten i fartyget på grund av risken för instabilitet. Man beslöt därför att lämpa iland den brinnande lasten och släcka på kajen. Lämpning med hamnens kran påbörjades, men fick avbrytas innan allt skrot hade lossats eftersom kranföraren bedömde att kranen kunde skadas av värmen.

Fartyget fick endast mindre skador; en del färg på skottet bubblade sig av värmen och lastrummets botten fick ett mindre hål eftersom stålet smälte. Inga personskador rapporterades. 

I sin olycksutredning utfärdar haverikommissionen rekommendationer till sju inblandade instanser. Bland dessa finns Naturvårdsverket som uppmanas att stärka tillsynsvägledningen till kommuner i fråga om avfallshantering, och att analysera riskerna med inblandning av brännbart avfall i metallavfall. Lastägaren rekommenderas att utvärdera kontroll och hantering av inkommande gods, och kommunen bör se över tillsynen av verksamheter som hanterar avfall.

SHK noterar att släckningsarbetet underlättades av Transportstyrelsens fartygsinspektör, varför det i rekommendationen till Räddningstjänsten tas upp att denne bör larmas i ett tidigt skede vid fartygsbränder. Transportstyrelsens inspektör var bland annat behjälplig med att räkna ut hur mycket släckvatten fartyget klarade utan att riskera sin stabilitet.

Två av rekommendationerna gäller Landskrona Hamn. Haverikommissionen pekar på brister i hamnens rutiner för brand och hantering av avfall. Hamnbolaget uppmanas av SHK att analysera risken för brand vid hantering av avfall, och att låta analysen ligga till grund för förbättrade larmrutiner, utbildningar och andra åtgärder för att begränsa skada. Vidare rekommenderas Landskrona Hamn att införa rutiner för att säkerställa att hanteringen av avfall inte innebär risk för hälsa eller miljö.

Enligt SHK:s utredning fördröjdes larmet till 112 av att hamnpersonalen som upptäckte branden inte visste om det fanns några rutiner för att hantera brand, varför man kontaktade hamnledningen istället för att ringa 112 direkt. ”Hamnpersonalen bör ges bättre förutsättningar för att hantera bränder i hamnområdet”, skriver SHK.

I ett så kallat rekommendationssvar kommenterar Landskrona Hamn vilka åtgärder som har vidtagits sedan händelsen. I de rutiner som fanns vid olyckstillfället stod att arbetsledare skulle kontaktas innan 112 larmades, och hamnen instämmer i att detta bidrog till viss fördröjning. Vidare skriver hamnen att rutinerna som fanns för hantering av metallavfall var otillräckliga med tanke på brandrisken.

Landskrona Hamn har sedan branden sett över och genomför relevanta utbildningar för personalen. Rutinen för beredskap vid olycka är uppdaterad och genomgången av alla medarbetare. Detsamma gäller hamnens rutin för lastning av skrot.

[/flowy_subscriber_only]
Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]