Expeditionsfartyget Virgo grundstötte förra sommaren under en kryssning med passagerare på Svalbard.

Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Myndigheter | Olycka

Grundstötning på Svalbard har utretts

En besättningsman skadades lindrigt och drygt två kubik dieselolja läckte ut när expeditionsfartyget Virgo gick på grund i ett känsligt område på Svalbard. Statens Haverikommission har utrett händelsen. 

Det var den 14 juni förra året som Virgo, under sin första sommarsäsong som expeditionsfartyg på Svalbard, gick på grund i en smalare passage i östra delen av Fuglefjorden på Svalbard. Området som ligger i nordvästra Spetsbergens nationalpark är bristfälligt sjömätt och grundet var inte utmärkt i de sjökort som fanns.

Grundstötningen inträffade på förmiddagen under goda väderförhållanden. Fartygets befälhavare var vid tidpunkten ensam på bryggan och Virgo höll åtta knops fart. Ombord fanns tio besättningsmedlemmar och tio passagerare. 

Enligt Haverikommissionens utredning tog grundstötningen först i fartygets förskepp. Kort därefter slog fartyget i även på babords sida vilket orsakade en kraftig rullning åt styrbord följt av en rullning tillbaka till babord. Matrosen som var på vakt föll omkull vivd grundstötningen och landade mot räcket och skadade flera revben. I övrigt inträffade inga personskador. 

Hål på bränsletank

Direkt efter grundstötningen upptäcktes inga skador på fartyget, som fortsatte ut till öppnare vatten enligt planerad rutt. När Virgo senare stannat upp noterades att det läckte dieselolja från bränsletanken på babords sida samt att det gått hål på förpikstanken med färskvatten.

Besättningen inledde åtgärder för att minska effekterna av oljeutsläppet och räddningsenheter larmades. Virgos besättning satte ut absorberande oljelänsor runt fartyget med hjälp av gummibåt och däckskran. Man försökte även pumpa över dieselolja till en oskadad tank via pejlröret, men på grund av rörets konstruktion var det besvärligt och försöken avbröts.

Margarin och träkilar

Sysselmästarens fartyg Polarsyssel ankom till platsen och förtöjdes i Virgo för att hålla fartyget i position. På kvällen anlände Kystvaktens fartyg vars dykare gjorde en grundlig skadeinspektion. 

”Efter att ha inspekterat skadorna genomförde dykarna nödreparationer med hjälp av margarin och träkilar för att stoppa oljeutsläppet och möjliggöra att fartyget kunde gå tillbaka till Longyearbyen”, skriver Haverikommissionen.  

Polarsyssel och Virgo efter grundstötningen. Foto: Statens Haverikommission

Virgo tog sig för egen maskin till Longyearbyen där skadorna tillfälligt svetsades, varpå man fortsatte till varv för permanenta reparationer. Under besiktningen konstaterades att fartyget fått strukturella skador på kölstock, spant och babords bränsletank. Totalt uppskattas 2,54 kubikmeter dieselolja ha läckt ut i samband med grundstötningen. 

Bristande säkerhetskultur

Enligt Haverikommissionen orsakades grundstötningen av att man underskattade riskerna med att navigera i bristfälligt uppmätt farvatten. Den höga farten i förhållande till farvattnets begränsning bidrog till olyckan och skadornas omfattning. Vidare påpekas i rapporten att det inte kan uteslutas att det faktum att bryggan vid det aktuella tillfället endast var bemannad med en person kan ha bidragit till olyckan. 

”En bakomliggande faktor är att det funnits brister i säkerhetskulturen inom rederiet, vilket bland annat lett till bristande implementering av säkerhetsledningssystemet ombord”, skriver Haverikommissionen.

Virgo var vid händelsen klassad som lastfartyg, men den huvudsakliga verksamheten bestod i att bedriva passagerartrafik. Enligt SHK var rederiets säkerhetsledningssystem (SMS) endast delvis anpassat för den verksamhet som bedrevs. Man anser också att implementering och efterlevnad av systemet varit otillräcklig.

Befälhavaren navigerade vid den aktuella tidpunkten med hjälp av det digitala sjökort som fanns inlagt i sjökortsplottern. Funktionen som gör det möjligt att projicera tidigare passager som målspår var avstängd eftersom utrustningens prestanda upplevdes försämrad med funktionen igång.

I rederiets SMS-manual framgår att en ruttplanering före avgång ska vara förberedd och utritad i sjökortet. Vidare bör en operationell riskbedömning genomföras med hänsyn till fartygets begränsningar samt med hänsyn till ”begränsningar i underlaget för den hydrografiska informationen samt brister i navigationsutrustningen”. 

När SHK besökte fartyget framgick att ruttplaneringen ombord bestod i att man aktiverade tidigare målspår från databanken i sjökortsplottern. Någon planering med utlagda kurser i papperssjökort, som var det primära kartunderlaget då fartyget saknade ett godkänt Ecdis-system, genomfördes inte.

Skador upptäcktes inte

Haverikommissionen noterar att Virgos besättning vid den inledande inspektionen inte upptäckte de ganska omfattande skadorna på den läckande bunkertanken.

”Mot bakgrund av att omfattningen av fartygets skador var okänd omedelbart efter grundstötningen var beslutet att fortsätta resan ut på djupare vatten förenat med vissa risker eftersom konsekvenserna av en okontrollerad vatteninträngning därmed blev svårare att hantera. Under de förhållanden som rådde vid grundstötningstillfället fanns det möjligheter att helt stoppa upp fartygets framdrift på grunt vatten tills en grundligare skadeinventering genomförts”, skriver SHK.

Lång erfarenhet

SHK konstaterar att ansvariga inom rederiet har bedrivit verksamhet kring Svalbard under en lång tid. Det finns därför ingen anledning att ifrågasätta deras kunskaper om riskerna med verksamheten som sådan. Däremot, menar Haverikommissionen, indikerar de omständigheter som framkommit i utredningen att rederiet inte haft tillräcklig insikt om betydelsen av ett väl anpassat säkerhetsledningssystem ombord. 

”Rederiet har även underskattat vikten av att överföra kunskap och erfarenheter till nya besättningsmedlemmar. Vidare har rederiet bemannat fartyget på ett sätt som inte i alla delar varit förenligt med reglerna för mönstring”, skriver SHK.

Har vidtagit åtgärder

Rederiet har efter grundstötningen reviderat sin SMS-manual med ytterligare information om bland annat ruttplanering och förtrogenhetsutbildning för personal. Man har också utökat besättningen med en andrestyrman som tjänstgör på bryggan under resorna på Svalbard. 

På grund av de åtgärder som vidtagits av rederiet har Haverikommissionen valt att inte utfärda några säkerhetsrekommendationer.