Fotograf: RiF

Kategori: Ekonomi | Politik | Regelverk

”Tonnageskatten en framgång”

Tonnageskatt och blandbesättningar har haft en omedelbar positiv effekt för handelsflottan i Finland.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]andelsflottan i Finland.

En ny tonnageskatt, möjlighet till blandbesättningar (mixed crew) och en stabil sjöfartspolitik har på kort tid inneburit en positiv utveckling för Finlands handelsflotta, trots dåliga tider. Hans Ahlström, vice vd för Rederierna i Finland (RiF), säger till Sjöfartstidningen att en långsiktig sjöfartspolitik som ger konkurrensneutralitet med övriga sjöfartsnationer inom EU snabbt leder till resultat.

90 procent

Vid senaste årsskiftet stängdes tidsfönstret för existerande rederier att ansöka om att bli tonnagebeskattade. Hans Ahlström säger att över 90 procent av föreningens lastfartygsmedlemmar mätt i brutto nu är införda i tonnageskatteregimen.
– Tonnageskatten är en framgång. Alla nybyggen har flaggats in sedan tonnageskattelagen trädde i kraft år 2011 och lastfartyg har flaggats in under finsk flagg från andra flaggor. Bara nu i januari har tre lastfartyg flaggats in och införlivats i tonnageskatteregimen.

Inget saknas

Enligt Hans Ahlström är det två viktiga pusselbitar i den finländska sjöfartspolitiken som har fallit på plats: tonnageskatt och blandbesättningar.

– Den finska tonnageskattelagen är konkurrenskraftig. Det tog närapå två år innan EU-kommissionen gav sitt godkännande till lagen och detta föregicks av omfattande diskussioner mellan EU-kommissionen, finska finansministeriet och Rederierna i Finland. Jag var ett flertal gånger till EU-kommisionen för att diskutera den finska tonnageskattelagens innehåll och satt varannan vecka på finansministeriet. Processen var lång men resultatet gott, säger han.

De flesta med

Huvuddelen av rederierna med lastfartyg registrerade i Finland är nu tonnagebeskattade. Detta innebär 73 av totalt 98 medlemsfartyg i RiF. Deras sammanlagda tonnage är 1,09 miljoner brutto. De rederier som har infört tonnagebeskattning är ESL Shipping, Finnlines, Meriaura (inkluderande VG-Shipping och Gaiamare), Rauma Cata, Navidom (äger de fartyg som tidigare ägdes av Neste Oil), Helmer Lundström, Rederi Ab Nathalie, Langh Ship, Bore, Gran Ship, Prima Shipping och Trailer-Link.

Som lagstiftningen är idag är det efter årsskiftet inte längre möjligt för existerande rederier att införa tonnageskatt. Däremot kan nybildade rederier välja detta alternativ istället för normal företagsbeskattning.

Sverige vill också ha tonnageskatt

Tonnageskatten finns inte som ett alternativ för svenskflaggade fartyg idag. Men Sveriges Redareförening tillsammans med facken Seko Sjöfolk och Sjöbefälsföreningen har gått samman för att försöka få till ett införande också i Sverige – ett initiativ de kallar för ”blå skatt”. Och i slutet av denna veckan presenteras en utredning kring en eventuell tonnageskatt och dess förutsättningar.

[/flowy_subscriber_only]

Kommentarer

  • Anonymous

    Så det är bara för Regeringen att kopiera Finlands system rakt av och det hela kan vara klart på ett par veckor.

  • Anonymous

    Inför systemet i alla brancher , alla borde få vara med . Plocka bär och tap fint !

  • Anonymous

    Och i Sverige är ”ladorna tomma”…..

  • updutch

    ” 73 av totalt 98 medlemsfartyg i RiF ”

    Sorgligt att handeIsflottan är så liten liten i Finland. Inte ett ord om de fartyg som sålts?

    Bara holländska Wagenborg driver mer än 160 fartyg, de flesta går reguljärt på Finland.

    Att beskriva finländsk sjöfartspolitik som en framgång, kan nog ifrågasättas. Däremot införde Holland tonnageskatt och fri bemanning redan år 1996.

  • kaj sundberg

    alström drömmer alla vill ju i finland ha ryssar och ester och andra låglönade länder lönen är för hög kanske de kommer en dag då man märker att de e en rysse som sitter på alströms plats

  • Anonymous

    Hör upp här ! Man har kommit på lösningen för vårt välfärdsamhälle !
    Sänk lönerna för alla andra utom mej själv .

  • Anonymous

    HUR Många Finska Sjömän finns om 10 år? Har alltid räknat matroser, ”vanliga styrmän”, Vaktmaskinmästare till sjömän. Alla kan inte bli befälhavare och chiefar. Är trött på att utländska besättningar ska ta över den finska handelsflottan. Men Nejnej säger redarna den här utvecklingen måste ske för så är det ju i andra länder… Trött på allt skräp som börjar finnas i den finska handelsflottan.

  • Rolf B Bertilson

    Det sorgliga är att Alliansregeringen under åtta år, trots allt tal om ”JOBB-JOBB” inte hade förmågan, viljan eller kraften att införa tonnageskatt i vårt land. Trots att hela Donsö under tiden tömdes på fartyg, att rederikontor flyttade utomlands mm

  • Boris Ramstedt

    HUR Många Finska Sjömän finns om 10 år den frågan intresserar inte Hans Ahlström men om redarna vill ha det som i andra länder iland med finska sjömän färdigt med det varför skall folk behöva höra samma visa år ut och år in .Men en sak är säker sedan det finns ingen återvändo mera till gamla då det är bara billigt sjöfolk sedan ! Den Finska handelsflottan har till stor del bestått av en stor del av den Sk” BONSSEGLATIONEN SOM LEVT KVAR ” .Tycker mer synd om att Svenska Handelsflottan försvann med sitt kunnande för att inte tala om den Norska !!

  • Anonymous

    hej,,ja vi fd sjömän får bli bärplockare i stället,och tapparna tar våra jobb,så flata vi är i detta land.

  • Anonymous

    Jo, hur skulle fackförbunden VÅGA säga ifrån DÅ kan ju det FLAGGAS UT… Tror inte det har nån skillnad det flaggas ut iaf. Nä enda man kan göra är att STREJKA helt enkelt. Men alla är ju såna mesar så ingen vågar men vem vet.. Kanse den dan kommer ännu.

  • Den flygande holländaren

    Det finns många kommentarer här, skrivna av besvikna sjömän vilket man kan förstå.

    Samtidigt måste man fråga sej om den sjöfartspolitik vi haft i Finland och Sverige under de senaste 15-20 åren varit konstruktiv. Facken har deltagit i alla förhandlingar och effektivt bromsat en liberalisering av bemannings regler och nytänkande. Facken ville bromsa utvecklingen, skydda skandinaviska arbetsplatser och ha det som förr.

    Samtidigt har den holländska flottan med skydd av EU-regler, infört tonnageskatt och fri bemanning redan år 1996. Resultatet ser vi idag i våra hamnar.

    De holländska befraktningshusen har systematisk tagit marknadsandelar, deras ägare har enkelt sålt iden om ”europas mest konkurrenskraftiga handelsflotta” eller ” vi opererar världens största isklassade handelsflotta” . Den fackligt styrda finska och svenska handelsflottan kommer aldrig att bli lika konkurrenskraftig som de transporttjänster vi erbjuder säger holländarna.

    Den finländska och svenska industrin som ofta är samägd har tyst gjort sitt val redan i början av 2000 talet. Industripamparna har talat med finansministrarna. De har lyckats övertyga finansministerierna om att det ligger i industrins och landets intresse att driva sjöfart utan fackliga problem och regelverk.

    Resultatet ser vi idag, Transfennica är ett konkret exempel. Industrin samäger och driver fartyg under holländsk flagg, utan trepartsförhandlingar, utanför finlänsk arbetslagstiftning.

    Det som är mest tragiskt för den besvikna sjömannen är att hans fack har fått styra och långsamt strypa hans näring. Det som är ännu mer tragiskt är att hans arbetsgivares representanter låtit det ske.

    När det ro-ro fartyg sålts som varit sjömannens arbetsplats, kan han ta sej en tur via hamnen och titta på de holländska fartygen. Där har arbetsplatserna fördubblats för holländare sedan fri bemanning infördes år 1996.

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]