[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]isar färsk statistik från Trafikanalys.
Trenden från föregående år håller därmed i sig, både vad det gäller minskningen av antalet svenskregistrerade fartyg och ökningen av det disponerade utländska tonnaget.
Minsta flottan hittills
Enligt ny statistik från Trafikanalys – vars undersökning rör fartyg på över 100 brutto – var den svenskregistrerade handelsflottan mätt i antalet fartyg 2014 den minsta sedan mätningarna inleddes 1970. Den 31 december 2014 bestod flottan av 320 fartyg (128 lastfartyg och 192 passagerarfartyg), vilket är en minskning med 2 procent eller 6 fartyg från 2013. Året dessförinnan, det vill säga 2012, uppgick handelsflottan till 339 fartyg.
Och 1970 då? Ja, då uppgick den svenskregistrerade handelsflottan till hela 763 fartyg.
Avsaknad av sjöfartspolitik
– Utan att ge mig in i någon politisk debatt kan man klart konstatera att politikernas långdragna arbete med att göra förändringar i sjöfartspolitiken har satt sin tydliga prägel på utvecklingen av handelsflottan, säger Christopher Pålsson vid analysföretaget Maritime-insight som tagit fram statistiken för Trafikanalys.
Enligt Christopher Pålsson är det svårt att förstå varför inte politikerna lyssnat på sjöfartsnäringen.
– Man har ju inte gjort några förändringar på ganska läge, och näringen har å sin sida inte varit direkt otydlig med att säga att det är bråttom med förändringar och att det varit så i många år. Varför det inte hänt något är svårt att säga, men antingen har förslag hamnat i långbänk eller så har man väl haft en ovilja att genomföra förändringar.
Ökning av tonnaget
När det gäller det disponerade tonnaget totalt sett – det vill säga svensk- och utlandsregistrerade fartyg som disponeras av svenska rederier – fortsätter alltså den att öka. Användningen av tonnaget mäts med måttet bruttodräktighetsdagar, som är ett mått som kombinerar volymen på fartygens slutna rum med antalet dagar varje fartyg använts under året, och under 2014 uppgick det totala disponerade tonnaget till 4,7 miljarder bruttodräktighetsdagar.
Det ska jämföras med att det totala disponerade tonnaget 2013 uppgick till 3,9 miljarder bruttodräktighetsdagar, vilket innebär att det ökat med 21 procent under 2014.
– Vi har ju väldigt duktiga redare i landet som måste fortsätta bedriva sin verksamhet på den marknad som finns, vilket de då gör genom att charta in utlandsregistrerat. Som läget är nu finns det nästan ingen svensk redare som klarar av att flagga svenskt. De tjänar helt enkelt mindre än omvärlden då, säger Christopher Pålsson.
Färre svenskregistrerat
Av det totala disponerade tonnaget var 14 procent svenskregistrerat under förra året, vilket är en bottennotering när det gäller Trafikanalys mätningar och en minskning från 2013 då 17 procent av tonnaget var svenskregistrerat. Motsvarande siffra för 2012 var 19 procent.
Högst andel svenskregistrerade fartyg uppmättes för övrigt 2004, då 43 procent av det disponerade tonnaget fanns i det svenska registret.
Tittar man slutligen på antalet svenskkontrollerade fartyg så uppgick den siffran förra året till totalt 850 stycken, där motsvarande siffra för 2013 var 825. Av nämnda 850 fartyg var 325 svenskregistrerade och 525 inhyrda utländska fartyg.
Färre stödberättigade fartyg
Ett annat sätt att beskriva storleken på den svenskflaggade handelsflottan är antalet stödberättigade fartyg, vilket är den definition som oftast används till vardags i sjöfartspolitiska sammanhang.
Även här tycks trenden vara svagt nedåtgående, trots att reglerna för sjöfartsstöd förra året utvidgades till att omfatta även specialfartyg som exempelvis mätfartyg och kabel- och rörläggningsfartyg. Enligt Delegationen för sjöfartsstöd uppgick antalet svenskflaggade fartyg med sjöfartsstöd i september förra året till 107 stycken. Vid det senaste årsskiftet hade siffran minskat till 105 fartyg, medan det idag den 19 maj finns exakt 100 fartyg som uppbär sjöfartsstöd.
Utflaggning och försäljning
Enligt Patrik Silverfjäll vid Delegationen för sjöfartsstöd har sedan årsskiftet bland annat Charisma av Donsö sålts och Seawind flaggat ut (till Estland).
Totalt var det 112 fartyg som fick sjöfartsstöd någon gång under 2014, medan motsvarande siffra för 2013 var 123 fartyg. Året dessförinnan, det vill säga 2012, var det 136 fartyg som fick sjöfartsstöd.
[/flowy_subscriber_only]
Kommentarer
Karina Linnér, SMTF
Må vi mycket snart få läsa att kurvan för antalet svenskflaggade fartyg pekar uppåt och inte längre nedåt!
Men mycket glädjande att se ökningen av svensk-kontrollerat tonnage. Svenska redare är bra!
Je suis.
Vet inte om jag skulle skratta eller gråta?…mycket bra att vi får in mer tonnage, men å andra sidan är det besvärligt att vi ”tappar” fartyg. Vad ger mer vinst egentligen?
Pia Berglund, VD Svensk Sjöfart
Instämmer med Karina! Tycker dock fortsatt att staten borde mäta på ett likartat sätt som resten av världen så att siffrorna blir jämförbara. 100 Brutto varför denna gräns. Det är en viktig del av en stark sjöfartsnation att ha bra och tillförlitlig statistik!
Rolf B Bertilson
Det är fullständigt oförståeligt att inte våra rikspolitiker kan vakna inför dessa dystra siffror. Måtte den sk Blå skatten genomföras innan året är slut!
Martin L
Pia Berglund. Även om nu en del fartyg flaggas in så gäller ju forfarande regeln med 75% TAP. För mig låter det som några svenska senior befäl som svenskar .Du vet ju också att drömlandet med DIS har betytt att flottan under dansk flagg har ökat brutalt. I samma takt som (Maersk) flaggat in så har dom sparkat danskt sjöfolk i stora mängder och snart finns inga andra danskar än kaptener och chiefar i ett företag som har 125 000 anställda ca2000 fartyg och tjänar ca 40milliarder netto om året.Ärligt talat från en väldigt insatt person som du, tror du verkligen det EN svensk redare som skulle anställa en manskap eller åtminstånde en rep eller bås.Vi har ju forfarande gubben Dan Sten som vill ha dansk flagg på göteborgsfärjorna med ryssk och baltisk besättning. Många tusen jobb det! Konklusion. tror du eller kan du lova att det blir mer jobb för oss svenskar som älskar å segla och inte är 65 åriga kaptener och chiefar. Snälla ge oss hopp. För oss e Norge på väg å dö bort för oss också nu. Med vänlig hälsning martin
Daniel
I artikeln om Ask på Gbg-Frederikshavn sa någon i en kommentar att tanken va att hon skulle flagga svenskt, men att det skulle vara alldeles för stora kostnader att flagga in henne (i form av ombyggnader som jag förstod det). Och personligen har jag hört 50% TAP.. Men när (om snarare) rederierna börjar flagga in kommer det garanterat vara mest seniorbefäl som anställs, men jag är rätt säker på att en del rederier kommer att blanda en del på manskapssidan.
Ove K.
Tror att redarna är skrämda av vår nya adel (politikerna). Se bara på vad som hände med skatten på dieselbilarna. Får de bara i redarna i ett hörn så klipper de säker till med någon spännande skatt som tex skatt på producerad kW ombord, där också varje hytt får sin egna kWh mätare. Ja uppfinnigsrikedomen är stor bland våra plitiker. rent historiskt så är de rent fenomenala.
Tvångsutflaggad sjöman
Det är verkligen i elfte timmen! Men om det skall ha någon betydelse för Sverige som kust och sjöfartsland, och inte bara för redarnas nettoinkomst, så måste man få med sig en del svenskt sjöfolk också. Inte bara gamla skeppare och chiefar. Och ingen kan ju börja sin sjöbana i dessa befattningar. Rederierna måste ha folk som kan fartyg och hav också. Samt samhället behöver folk i hamnar och sjöfartsinriktade myndigheter etc. Ett rederi som styrs enbart av ekonomer lär inte klara sig särskilt länge. Branschkunskapen är oerhört viktig. 100% TAP gynnar bara redarna ekonomiskt ett tag men på lite längre sikt kommer det att gå åt h-e!
Anonymous
Nej, det går inte alls åt h-vete. Det går alldeles utmärkt för rederier att bedriva sin verksamhet helt utan svenskar eller svensk inblandning. Det bästa för i stort sett alla rederier är att undvika Sverige, svensk flagg, svensk personal, svensk skatt osv.
Vi är inga världsmästare. Vi kommer aldrig bli det heller. Den storhetstid som fanns en gång i tiden monterades ner med varvsindustrin…
Anonymous
den kurvan fortsätter nog neråt,acl första nybygge får inte svensk flagg
Hoppet är det sista som lämnar människan
På career event i kalmar 2015 så sades det att dom skulle få igenom blåskatten nu i juni.
Det hävdades att detta skulle leda till att ca 300 fartyg genast skulle flagga tillbaka till svenskflaggat. Det var något om att det var 43 röster för och 3 emot blåskatt bland politikerna.
Politikerna verkat ha fattat att 1 krona investerat i sjöfarten ger 1.50 ut.
Om jag inte minns fel så ska var det den 17 juni som var det stora datumet.
Anonymous
Det går alldeles utmärkt att lägga ner svensk sjöfart och svenska rederier ,det finns båtar överallt
på världshaven,lägg ner det här löjliga resonemanget och lägg ner alla stöd.
socialistisk dynga och bidrag till allt och alla .
Anonymous
Från 763 till 320 från 1970 till 2014 låter ju riktigt bra. Om man bortser från småfjuttar på 100-500 GT, så har nog flottan minskat med minst 90% i antal, och minst lika många i antal ombordanställda.
Förr fanns linjefartyg, där svenskflaggade fartyg trafikerade hela världen enligt turlistor.
Jag tycker att resultatet som presenteras inte är rättvisande.
Anonymous
Håller med. Ta bort alla fartyg under 500GT och gör sedan jämförelsen igen.
anonym
Tonnageskatten skulle redan införts på 90talet nu är det försent. sluta Väla flagga ut hela skiten.
börjar bli trött på allt prat. kom till handling.
anonym
tonnageskatten skulle införts redan på 90talet nu är det försent.
Egon Svensson
Rederierna flaggar hellre ut en att vanta pa staten om forandringar.
Det ar bara att inse att sjomansyrket forsvinner som alla andra lag utbildings jobb har
till andra laglone lander. Se pa varvs, textil och verkstadsindustrin m m.
Alla unga idag satsa pa en utbildning for framtiden istallet.
Artikeln är stängd för fler kommentarer