[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Klimatavtalet som ska förhandlas fram i Paris de närmaste veckorna ska ersätta Kyotoprotokollet år 2020 och väntas spela stor roll för den fortsatta utvecklingen av jordens klimat. Enligt en överväldigande majoritet forskare kan det vara den sista chansen att få rätsida på utsläppen för att förhindra en framtida klimatkatastrof.

För sjöfartsbranschens del finns flera olika rykten om hur klimatavtalet kan komma att påverka branschen.

Två viktiga frågor

– Vissa tror inte att sjöfarten kommer att beröras alls. Andra säger att det kommer fortsätta på samma sätt som det gjort i och med Kyotoprotokollet. En tredje grupp tror att det kommer ställas större krav på sjöfarten, säger Fredrik Larsson, miljöansvarig på Föreningen Svensk Sjöfart.

Det finns två frågor som det ska beslutas om i Paris som berör sjöfarten. Först handlar det om hur branschen ska hantera sina CO2-utsläpp.

– Sjöfarten omfattades av Kyotoprotokollet på det sättet att hela frågan om CO2-utsläppen passades över till IMO. Men det fanns inga reduktionsmål med då, säger Fredrik Larsson.

Hoppas på reduktionsmål

Enligt honom finns det vissa inom branschen idag som hoppas att det ska fortsätta på samma sätt, alltså utan några direkta mål om utsläppsminskningar.

– Men det tror inte vi vore bra. Vi hoppas att IMO fortsatt får mandat att sköta frågan för sjöfarten. Och att de får ett reduktionsmål.

– Vi tror att det är bra att ha något att jobba emot. Och att det handlar om absoluta och inte relativa mål.

”Vågar inte tippa på något”

Men enligt Fredrik Larsson är det fortfarande osäkert om frågan ens kommer hinnas tas upp eller om ens IMO får mandat att sköta frågan för sjöfarten.

– Jag vågar inte tippa på något.

Den andra stora frågan som berör sjöfarten handlar om finansieringen av den gröna klimatfonden.

Utlovade pengar

Det är en fond som först var tänkt att den skulle finansieras av de rikaste länderna. Det ska tillföras 100 miljarder dollar till fonden årligen och pengarna ska gå till utvecklingsländer. Bland annat för att hjälpa dem att hoppa över fossilberoendet och för att stärka försvaret mot eventuella naturkatastrofer.

– I-länderna har lovat det här. Och Sverige har lovat att bidra med 4 miljarder svenska kronor årligen. Men ändå verkar det finnas en risk för att pengar kommer saknas.

Sätta pris på CO₂

Det har lett till att en del organisationer, bland annat OECD och Världsbanken, lagt fram förslaget att sjöfarts- och flygbranscherna ska bidra till fonden.

– De vill då sätta ett pris på CO2-utsläppen. Och det har inte tagits emot så väl av branschen.

Besked tidigast nästa vecka

Förslagen säger att branschen ska betala 25 dollar per ton utsläppt CO2. Något som skulle innebära stora kostnadsökningar för världens rederier.

Men inget av detta är beslutat ännu och förhandlingarna pågår under denna och nästa vecka. Bland annat deltar Svensk Sjöfarts vd Pia Berglund som en av fyra delegater från den internationella redareföreningen, ICS. Enligt Fredrik Larsson dröjer det antagligen till tidigast slutet av nästa vecka innan några beslut redovisas.

[/flowy_subscriber_only]