[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] säger som det är.
Sjöfartsverkets ekonomiska läge är så allvarligt att man utan ökade anslag inte klarar av att leverera enligt regeringens uppdrag, skriver Sjöfartsverket i ett pressmeddelande. Verket har nu lämnat in en anslagsframställan och treårsplan till regeringen.
Minskade intäkter
– Vår ekonomi har under lång tid försämrats på grund av anslag som inte räknats upp samtidigt som nya krav och regler tillkommit. Vi har även sett en strukturomvandling inom transportsektorn och hur våra intäktsmöjligheter minskat. Därför har vi startat ett program för att effektivisera verksamheten samtidigt som vi för en dialog med våra ägare om att återställa anslagen och anslagsfinansiera en ny isbrytarflotta, säger Katarina Norén.
Förutsägbarhet och tydlighet
Sjöfartsverket finansieras till 74 procent av avgifter. Intäkterna för de delar av verksamheten som finansieras via statsbudgeten utgör cirka tio procent, men denna andel minskar, enligt Sjöfartsverket.
– Statens andel av vår finansiering minskar successivt som en följd av att kraven ökar och av att anslagen inte räknas upp. Det är viktigt att det blir förutsägbart och tydligt vem som finansierar vad, därför föreslår vi tydliga principer för vad som ska anslags- och avgiftsfinansieras, säger Katarina Norén.
Nya anslag
Sjöfartsverket gör bedömningen att anslagen, som man får via statsbudgeten, behöver återställas med cirka 190 miljoner kronor för att verksamheten ska kunna upprätthållas samt att det behövs cirka 130 miljoner kronor i nya anslag för att finansiera uppdrag som inte ger direkta nyttor för handelssjöfarten. Det kan till exempel handla om att genomföra ett nationellt kust- och strandzonskarteringsprogram som främst är till nytta för kommuner och markägare.
– 2018 levererade vi enligt vårt uppdrag och våra utlovade servicenivåer. Kunder, medborgare och ägare är nöjda med vår service, men det räcker inte. Vår långsiktiga ekonomiska analys visar att egna ansträngningar inte kommer att räcka för att upprätthålla servicenivåerna och för att modernisera våra tjänster, säger Katarina Norén.
”Räcker inte att lappa och laga”
Sjöfartsverket har som affärsverk ett resultatkrav på 3,5 procent räntabilitet och 25 procent soliditet. I dag är soliditeten, enligt myndigheten, knappt 9 procent och 2018 var det första året på mycket länge som verket genererade vinst. Den låga soliditeten innebär att Sjöfartsverket redan idag tvingas skjuta på nödvändiga investeringar och att verket på ett par års sikt kan tvingas ompröva sina servicenivåer, enligt pressmeddelandet.
– Vi behöver bygga upp ett kapital för att kunna vidmakthålla och utveckla anläggningar och tjänster i enlighet med regeringens mål och internationella regelverk. Det räcker inte att lappa och laga. Vi behöver utveckla verksamheten och har redan påbörjat arbetet med att modernisera våra tjänster efter kundernas behov, säger Katarina Norén.
Mycket som riskeras
Om inte anslagen höjs och ekonomin stabiliseras finns, enligt Sjöfartsverket, risken att förnyelsen av de svenska statsisbrytarna skjuts på framtiden och att verket inte kan ställa om sin flotta på över 100 fartyg till fossilfrihet enligt regeringens mål. En annan direkt konsekvens är att Sjöfartsverket inte kan förstärka de miljöincitament som möjliggör lägre avgifter för redare som genomför miljöförbättrande åtgärder på sina fartyg.
– Det är av stor vikt att omprioritering av våra servicenivåer och utvecklingen av våra tjänster görs i nära dialog med våra kunder, säger Katarina Norén.
För blygsam begäran
Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström gläds åt att ”företrädaren för ett av regeringens viktigaste verktyg för att nå de transport-, miljö-, och näringspolitiska målen” tar bladet från munnen och säger som det är.
– Det är lika märkligt att politiken inte förstått att den minst sagt begränsade finansieringen av myndigheten leder oss åt fel håll. Utan kraftigt ökade anslag kommer vi att gå från, inte mot, de politiska målen.
Men samtidigt tycker han att verkets begäran är alltför blygsam.
– Att den nya isbrytarflottan till fullo finansieras genom staten är fullt rimligt då det är en infrastrukturkostnad. Men för att möta transportutmaningen det hållbara samhället står inför så måste man få anslag till isbrytardriften och åtminstone en halvering av farledsavgiftskostnaderna.
”Har påbörjat en viktig resa”
Rikard Engström tycker det är bra att Sjöfartsverket arbetar vidare med att effektivisera sin verksamhet. Det är viktigt att verket får såväl ökade intäkter som ökad effektivitet i verksamheten, menar han.
– Ett sätt att ta sig dit vore att en annan myndighet satte avgifterna och Sjöfartsverket därmed fick fullt fokus på leverans och effektivitet. Det kan vara svårt att få en helt effektiv verksamhet när man kan rätta matsäck efter mun, säger han och påpekar också att transportköpare är väldigt priskänsliga.
– Det är därför a och o för att nå de politiska målen att de avgifter som sjöfarten möter pressas. Detta gäller inte minst offentliga avgifter i form av farleds- och lotsavgifter men också hamnavgifter. Sjöfartsverket har påbörjat en viktig resa i att bli en mer aktiv aktör för måluppfyllelse.
[/flowy_subscriber_only]