Katarina Norén, generaldirektör vid Sjöfartsverket.

Fotograf: Niclas Fasth / Sjöfartsverket

Kategori: Myndigheter

Sjöfartsverket föreslår höjda anslag

I årets anslagsframställan och treårsplan påpekar Sjöfartsverket återigen att det krävs permanent höjda statsanslag. Totalt vill myndigheten att anslagen ska höjas med 240 miljoner.
Pandemin lämnade spår i Sjöfartsverkets ekonomi på grund av minskat antal fartygsanlöp, främst genom kraftiga minskningar i kryssnings- och passagerartrafiken. Regeringens tillfälliga pandemitillskott var därför välkomna och nödvändiga för att kompensera för minskat antal anlöp, skriver Sjöfartsverket i ett pressmeddelande.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only] antal fartygsanlöp, främst genom kraftiga minskningar i kryssnings- och passagerartrafiken. Regeringens tillfälliga pandemitillskott var därför välkomna och nödvändiga för att kompensera för minskat antal anlöp, skriver Sjöfartsverket i ett pressmeddelande.

Sjöfartsverket har under flera år föreslagit en permanent förstärkning av anslagen för att stärka den egna ekonomin. Enligt myndigheten skulle det möjliggöra en långsiktigt hållbar finansiering och en säkrad servicenivå till samhället i enlighet med Sjöfartsverkets uppdrag.

Med förstärkta anslag skulle den statliga andelen av myndighetens finansiering uppgå till att täcka de kostnader som är förknippade med ändamålen för anslagen, skriver Sjöfartsverket. Detta är även något som Statskontoret tar upp i sin nyligen presenterade rapport om Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform.

För verksamhetsåret 2024 föreslår Sjöfartsverket höjda anslag för sjö- och flygräddning, fritidsbåtsleder samt ersättning för viss kanaltrafik. Anslagsposterna för totalförsvarsplanering och fossilfri flotta föreslås ligga kvar på samma nivåer som i år. Totalt föreslås anslagen för kommande verksamhetsår bli ungefär 240 miljoner kronor högre än verksamhetsåret 2023 (investeringen i nya isbrytare ej inräknat).

– De pengar vi får i anslag täcker idag inte kostnaderna för det som åligger oss att göra utifrån både instruktion och regleringsbrev. Vi vill förtydliga vad staten ska ansvara för och föreslår att staten därmed också tar det finansieringsansvaret, säger Katarina Norén, generaldirektör i pressmeddelandet.

Sjöfartsverket föreslår också att samtliga anslag ska indexeras.

Sjöfartsverket står inför flera stora investeringar. Regeringen fattade förra året beslut om finansiering av två nya isbrytare samt, inom ramen för Nationell transportplan 2022–2034, flera stora infrastrukturprojekt. Det totala prognostiserade investeringsbehovet under perioden 2023-2032 uppgår till över 23 miljarder kronor, varav 13 miljarder avser farledsprojekt finansierade via Trafikverket, sju miljarder avser nya isbrytarfartyg och resterande gäller andra investeringar i fartyg och anläggningar.

Sjöfartsverket pekar också på ett kommande behov av ett beslut om en tredje isbrytare för att klara av att hålla Bottenviken öppen vintertid. I en separat framställan har dessutom behov av medel för att klara Sjöfartsverkets del av totalförsvarsuppbyggnaden lämnats in till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Föreningen Svensk Sjöfart anser att Sjöfartsverkets framställan är bra. Föreningens vd Anders Hermansson säger till Sjöfartstidningen att både myndigheten och Svensk Sjöfart under flera år har påpekat behovet av höjda anslag.

– Regeringen behöver tillföra mer anslagsmedel till Sjöfartsverket för att det som är tänkt att finansieras av anslag inte ska finansieras av avgifter istället. Det handlar i grund och botten om att det statliga åtagandet, till exempel inom sjöräddningsområdet och när det gäller fritidsbåtsfarleder som är de två stora anslagsposterna som man vill öka, säger Anders Hermansson.

Svensk Sjöfart håller med om Sjöfartsverkets förslag att indexera anslagen. På längre sikt är en sådan indexering nödvändig om man inte vill urholka anslagen, menar Anders Hermansson.

Han välkomnar också att myndigheten i sin framställan pekar på behovet av en tredje isbrytare.

– Där har statsmakterna varit tydliga och konstaterat att isbrytning och investering i isbrytare är ett statligt åtagande. Vi tror att det är bättre att investera i tre moderna isbrytare än att ha två moderna och två gamla som annars blir fallet. Med den industriella utbyggnad som planeras i norra Sverige så är det en förutsättning att vi har en fungerande isbrytning om industrin ska våga investera och ha tillgång till hamnar året om, säger Anders Hermansson.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]