[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]en utredning på uppdrag av regeringen av förutsättningarna för Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform, vilken nu är klar. En av slutsatserna är att dagens verksamhetsform, där Sjöfartsverket är ett affärsverk som leds och styrs till stora delar som en vanlig förvaltningsmyndighet, ger få fördelar.

Statskontoret skriver bland annat att de ekonomiska målen, som hör till affärsverks­modellen, inte har varit styrande för myndigheten under den senaste tioårsperioden. Sjöfartsverkets verksamhet är även till stor del förordningsstyrd, vilket bland annat innebär att myndigheten har begränsade möjligheter att bedriva affärer och att affärsverksformen bidragit till oklarheter inom myndigheten gällande Sjöfartsverkets roll och uppgift.

Statskontorets bedömning är att Sjöfartsverket på sikt bör följa samma regelverk som vanliga förvaltningsmyndigheter och vara en förvaltningsmyndighet som leds av en styrelse och som i huvudsak finansieras via avgifter.

Utredarna slår också fast att regeringen inte fullt ut bör finansiera Sjöfartsverkets verksamhet med anslag eftersom det bland annat skulle innebära att de tjänster som utländska rederier idag betalar i stället skulle belasta skattebetalarna.

Utredningen berör också Sjöfartsverkets ekonomiska situation som varit en utmaning under en längre tid. Statskontoret kommer där fram till slutsatsen att problemen bland annat kan förklaras av regeringens otydliga styrning av Sjöfartsverkets anslagsfinansierade verksamhet. Regeringen har återkommande styrt myndigheten med tillfälliga medel. Det har medfört att myndigheten har haft svårt att planera och anpassa sin verksamhet efter sina intäkter. Det har också bidragit till att finansieringsansvaret mellan staten och handelssjöfarten blivit otydligt.

Utifrån sina slutsatser föreslår Statskontoret att Sjöfartsverket bör förbli en avgiftsfinansierad myndighet, att regeringen bör ta bort vinstkravet och andra ekonomiska mål i Sjöfartsverkets regleringsbrev, att Sjöfartsverkets anslag bör omfattas av en relevant årlig indexuppräkning, att pensionsskulden behöver lösas in och att resultatutjämningsfonden bör avvecklas. Dessutom anser utredarna att regeringen bör se över affärsverksformen mer generellt.

Utredarna lämnar också förslag till regeringen för att stärka Sjöfartsverkets ekonomiska ställning. De menar att regeringen behöver tydliggöra hur finansieringsansvaret bör fördelas mellan staten och handelssjöfarten, att Sjöfartsverket bör omfattas av internrevisionsförordningen, att de behöver ha en plan för sina kostnader, behöver utveckla den interna styrningen och att Sjöfartsverket om möjligt bör försöka öka sina intäkter. Dessutom ges förslaget att regeringen bör låta utreda om delar av Sjöfartsverkets uppdrag kan samordnas med andra myndigheter.

Branschorganisationen Svensk Sjöfart välkomnar utredningen.

– Statskontoret konstaterar i likhet med vad branschen under flera år påpekat att det behövs en tydlighet kring vad som ska finansieras över anslag respektive genom avgifter och vad avgifterna faktiskt kan användas till, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart, i ett pressmeddelande.

Statskontoret konstaterar att Sjöfartsverket inte lyder under avgiftsförordningens bestämmelser om hur myndigheter ska beräkna sina avgifter, vilket innebär att Sjöfartsverket kan ta ut avgifter som överstiger de samlade kostnaderna för tjänsten som de tillhandahåller. Det anser Svensk Sjöfart har bidragit till branschens kritik mot ständiga höjningar av farledsavgifterna.

– För vissa kostnader är det uppenbart att handelssjöfarten genom avgifterna står för en större andel än vad som ursprungligen var tänkt och att de senaste årens kostnadsökningar i stort sett enbart fått bäras av handelssjöfarten, exempelvis för den gemensamma sjö- och flygräddningen. Detta är inte en rimlig utveckling, utan alla nyttjare inklusive staten måste bära sin del av kostnaderna. Vi är därför positiva till utredningens inriktning som förhoppningsvis kan leda till en tydlighet kring vad som ska finansieras över anslag och vad som ska finansieras via avgiftsmedel samt en långsiktighet som leder till förbättrad konkurrenskraft för sjöfarten och svenska företag, säger Anders Hermansson i pressmeddelandet.

Läs Statskontorets rapport här.

[/flowy_subscriber_only]