[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]de ekonomiska ramarna för nästa planperiod, år 2022–2033. Propositionen, som bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, innehåller satsningar på totalt 876 miljarder kronor – 176,5 miljarder mer jämfört med perioden 2018–2029.
– Nu skapar vi förutsättningar för att lagt kort ligger. Vi kan både fullfölja de satsningar som aviserades 2018 men ändå ge förutsättningar för nya stambanor för höghastighetståg och andra angelägna satsningar, sa Tomas Eneroth under fredagens presskonferens.
Trots att det är den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder, så kom inget konkret innehåll som rörde sjöfarten under presentationen.
– Med de här ramarna skapas förutsättningarna, det är inte förrän regeringen beslutat om den nationella planen som vi kan ta ställning till alla objekt, sa Tomas Eneroth.
Enligt planeringen kommer riksdagen att fatta beslut om propositionen i juni. Efter det ska en planering tas fram med de åtgärder som ska prioriteras in i den nationella planen. Regeringen fattar sedan beslut om en ny nationell plan under 2022.
Att infrastrukturpropositionen innehöll så lite sjöfart och då framförallt frånvaron av löften om nya isbrytare, var något som förvånade Föreningen Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström.
– Det är med förvåning vi från Svensk Sjöfarts sida tvingas konstatera att isbrytare inte nämns med en rad i Infrastrukturpropositionen. Därmed är förstås inte sagt att Trafikverket inte kan ta in investeringen i den nationella plan man kommer att börja arbeta med. Såsom strategiskt ansvarig myndighet för hela infrastruktursystemet utgår jag från att Trafikverket kommer att göra det men en tydlig signal från regeringen i Infrastrukturpropositionen hade varit lämplig, säger han i ett pressmeddelande.
Att det heller inte framkom något om regeringens tidigare uttalade ambition om att flytta godstransporter från väg till järnväg och sjöfart, förvånade Rikard Engström.
– Detta är direkt skadligt för svensk industris och besöksnärings konkurrenskraft. Det är anmärkningsvärt att regeringen inte tycks se att sjöfartens lediga kapacitet, i såväl fartyg, hamnar som farleder, utgör en potential och som Sverige som land över tid varit dåliga på att nyttja, säger han i uttalandet.
Även Näringslivets Transportråd är kritiska till att varken sjöfart eller frågan om nya isbrytare togs upp i propositionen.
– Det är en besvikelse att investeringen i nya isbrytare inte har behandlats i infrastrukturpropositionen. Behovet är brett uppmärksammat och noterat av transportköpare, transportnäringen och politiker i alla partier. Farleder som hålls öppna året om genom en icke avgiftspåverkande isbrytning är helt avgörande för stora delar av industrin och handeln i Sverige. Det påverkar inte bara de nordligare regionerna och de svenska basnäringarna utan företag i hela landet, säger Jenny Larsson, ordförande för Näringslivets Transportråd i ett pressmeddelande.
[/flowy_subscriber_only]