Fotograf: Privat

Kategori: Arbetsmarknad | Politik | Regelverk

Högt ställda förväntningar på nytt avtal

Vice verksamhetsledare Johan Ramsland vid Finlands Skeppsbefälsförbund är nöjd med det avtal som förbundet har förhandlat fram med Rederierna i FInland.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]ed Rederierna i FInland.

– Initiativet kommer från oss. Det finns på tok för mycket styrmän som är utan arbete och de blir som matroser och lättmatroser och kommer inte vidare. Det är katastrofalt som det har varit nu. Vi har så många unga styrmän som har svårt att få ut sina högre behörigheter och att komma vidare.

Han säger att det är mångfalt fler som kommer ut ur skolorna än vad det verkliga behovet är för den finländska handelsflottan. Samtidigt frågar man sig hur man ska kunna avancera till seniorbefäl när det inte finns tillräckligt med arbetstillfällen för juniorbefäl.

– Då har vi på facket försökt ta vårt ansvar i situationen, det är ju ganska galet om man utbildar folk till arbetslöshet. Då måste vi göra det bästa för att komma emot och vara innovativ och skapa arbetsplatser. Det är också en av Finlands regerings viktigaste arbetsuppgifter för tillfället att skapa nya arbetsmöjligheter i landet.

Han understryker att dessa platser är öronmärkta för att användas som specialiceringsarbetsplatser där man jobbar enkom för att få ut sitt överstyrmansbrev/sjökaptensbrev. Efter det är det inte meningen att man kan fortsätta på dessa villkor.

Stort intresse

Johan Ramsland säger att intresset för att anställa finländska juniorstyrmän är stort även på mindre fartyg.

– Mindre redare med fartyg som bara har tre befattningar i däcksbefälet, befälhavare, överstyrman och vaktstyrman, har klagat på modellen med en tredjedels blandbesättning att det alltid är vaktstyrmannen som är Non-EU. Varifrån ska vi då ta våra överstyrmän och befälhavare, frågar de sig. De har tagit emot detta positivt, det betyder att de inte behöver anställa filippinare utan kan anställa EU-medborgare till samma kostnad. Sedan kan de få fast anställning som överstyrman när de fått ut sina brev eller erbjudas jobb på befintliga EU vaktstyrmansvakanser.

De drygt 60 finska lastfartyg i utrikesfart som har blandbesättning berörs och det kan röra sig om cirka 100 vakanser, menar Johan Ramsland.

– Det är också en inkörsport för rederierna att få nya arbetstagare som man kan erbjuda fast anställning till de egentliga EU-vakanserna förr eller senare.

Tidsbundet avtal

Arbetsgivaren står för skatt och sociala avgifter och arbetstagaren är även inne i det finländska pensionssystemet.

– Det är samma arbetsförhållanden som de befintliga Non-EU-sjömännen har. I det här fallet är det filippinare som är anställda på de finskflaggade blandbesättningsfartygen, säger Johan Ramsland.

Han säger att det är ett tidsbundet arbetsavtal som följer huvudspåret av resten av EU-befälets avlösningssystem. Vederlag tjänar man inte in, vilket innebär att lön endast betalas för den tid man är ombord.

– Hur lång tid man jobbar ombord är inte reglerat desto mera än att det ska följa det allmänna avlösningssystemet för EU-däcksbefälet i det rederiet. Det kan variera kraftigt, från två veckor till sex veckor. Resekostnaderna blir knappast dyrare för rederiet trots att man byter oftare än filippinare. Fartygen seglar ju till Finland och en tågbiljett inom landet kostar inte så mycket jämfört med flygbiljett till Manilla, så man kan byta ganska ofta.

Lönen

Johan Ramsland anser att den lön som avtalet garanterar trots allt är acceptabel med tanke på omständigheterna.

– När man ser hur lönerna har utvecklats så har vi i Finland haft en reell löneökning på ganska nära noll procent under de senaste fem åren. Samtidigt har löneutvecklingen varit snabbare för filippinare.

Han säger att glappet mellan lönerna för en finländsk styrman enligt utrikesfartens kollektivavtal och en filippinsk styrman enligt filippinarnas Non-EU-avtal har minskat hela tiden.

– För en förste styrman är lönen med det nya avtalet 2.833 euro netto per månad, vilket inte är fy skam för en specialiseringsarbetsplats som kompletterar systemet. Detta är en slags ny möjlighet att komma snabbare framåt till ett visst mål som till exempel sjökaptensbrevet, säger han och tillägger:

– Vi måste ju också lita på att rederierna vill ha bra arbetskraft. Ingen redare är tvingad att byta till systemet, de som vill hålla sina filippinska styrmän får göra det. De som vill kan byta dem på en del fartyg eller på alla fartyg.

Han understryker att de befäl som inte har fått ut sina överstyrmans- eller sjökaptensbrev inte heller kan tvingas att ta platserna, och ingen annan heller för den delen.

– Om de istället vill köa till befintliga platser eller segla under någon annan flagg är det fritt fram. Det här är en tilläggsmöjlighet. Vi bygger upp ett parallellt system som medför positiva saker.

Ljus framtid

– Framtiden ser positiv ut om man har ett sjökaptensbrev i fickan, men ett styrmansbrev räcker inte längre till. Det har att göra med blandbesättningsbåtarna. Alla inflaggningar som har kommit ger arbete åt seniorbefäl. Det gäller att komma snabbt framåt att få praktiken inseglad och få sjödagarna som behövs för att få följande brev. Vi måste hjälpa till att få arbetsplatser skapade där man kan jobba sig till de här positionerna, säger Johan Ramsland.

– Det är viktigt att vi på båda sidorna övervakar att det inte blir någon som upplever att det blir något slag av lönedumpning och att man har blivit tvingad att jobba under detta avtal. Platserna är och kommer att vara Non-EU i avtalsgrund. Meningen är inte att göra om befintliga EU-platser. Vi tar inte bort någonting befintligt, vi ger bara en ny möjlighet för unga att jobba den här vägen också..

[/flowy_subscriber_only]

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]