[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]d, transport och miljö.
Den 20 till 22 maj anordnas European Maritime Day i Göteborg. Det är ett EU-evenemang som beräknas locka 1 000 till 2 000 personer, däribland ett antal tunga beslutsfattare som EU-kommissionär Maria Damanaki och IMO:s nye generalsekreterare Koji Sekimizu.
Den svenska regeringen skickar tre ministrar: infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd, miljöminister Lena Ek samt landsbygdsminister Eskil Erlandsson.
Danmark sänder sin näringsminister Ole Sohn. Den svenska ministertrion kan då välkomna sin danske kollega till en stad som med fog kan kallas för Danmarks näst största sjöfartsstad.
Här har världens största containerrederi Maersk Line sitt skandinaviska huvudkontor och sköter en betydande del av våra förbindelser inte minst med Asien. Här finns Broström, ett dotterbolag till A.P Møller-Maersk , som kommersiellt opererar en flotta på närmare 80 tankfartyg, varav närmare 25 är danskflaggade och färre än 10 svenskregistrerade.
I staden finns DFDS Seaways som hanterar en stor del av våra transporter med roro-fartyg över Nordsjön med huvudsakligen danskflaggat tonnage.
Dessutom har ett antal Donsörederier valt att etablera ägarbolag för sina fartyg i Danmark och dessa har numera dansk flagg.
Den nya operatören av roro-terminalen i hamnen ägs till 65 procent av danska DFDS. Containerterminalen har tagits över av A.P Møller-Mærsks APM Terminals. Faktum är att danskarna hanterar mer container- och rorolast i Göteborg än vad de gör i Danmarks största linjehamn Aarhus.
Lägg till detta att också A.P Møller-Mærsk-ägda Svitzer har sitt Skandinavienkontor här och sköter merparten av bogseringsuppdragen i hamnområdet. Med största sannolikhet är det så att Sveriges och Nordens största hamn har betydligt fler anlöp av danskkontrollerade fraktfartyg än av svenska.
Ministerkonstellationen symboliserar också skillnaden mellan svensk och dansk syn på sjöfarten.
Danmarks resa från att vara en marginaliserad sjöfartsnation till en av de mest expansiva i Europa beror just på att man har ett näringsperspektiv på sin sjöfart.
Detta har man bland annat visat genom det uppdrag som man från politiskt håll gett sin myndighet, Søfartsstyrelsen. I dess uppdrag står bland annat följande:
”Vår mission: Att främja säkerhet och hälsa på ett rent hav samt att effektivt stärka sjöfartsnäringarnas konkurrenskraft och förutsättningar, vi är en del av det maritima Danmark, vi är till för vår omgivning och sätter en ära i att vara en myndighet av central betydelse för sjöfarten och dess framtida tillväxt.”
Sjöfartspolitik handlar om så mycket mer än farledsavgifter, nettolöner och tonnageskatt. Det handlar lika mycket om samhällets perspektiv på sjöfarten, kunskapen om dess betydelse och attityd.
Genom det myndighetsuppdrag som danska Søfartsstyrelsen fått från de folkvalda har man lyckats kombinera myndighetsutövning för en kvalitetssjöfart med ett kundperspektiv där man fokuserar på att underlätta för de rederier som väljer att flagga danskt och för att hela klustret skall växa.
Catharina Elmsäter-Svärd hade nyligen en intensiv och omfattande studiedag i Göteborg där departementet i samarbete med Sjöfartsforum hade ordnat ett digert program inom det maritima klustret. Det är glädjande eftersom det tyder på att det finns ett intresse för att utveckla svensk sjöfart.
Ett förslag är att nästa studiebesök förläggs till Köpenhamn och att infrastrukturministern då tar med sig näringsminister Annie Lööf. Ett sådant besök kommer att visa att det finns kvalificerade jobbtillfällen, skatteintäkter, miljövinster och tillväxt att ta tillvara för Sverige genom att satsa på sjöfarten som näring, kluster och inte bara som transportslag.
[/flowy_subscriber_only]