[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Debatten i riksdagen hade begärts av riksdagsledamoten Hans Rothenberg (M), som i en interpellation till finansministern krävt svar på frågor om vad hon avser ”att göra för att ge svenska sjömän som tjänstgör i andra länder rimliga skattevillkor även i Sverige”. Vidare begärde han i interpellationen svar på vilka förändringar ministern vill ”se i det nordiska skatteavtalet som ger svenska sjömän rimliga regler att arbeta efter”.

Att ärendet, som Sjöfartstidningen var först med att skriva om i början av december, är komplicerat och svårtolkat framgick även av den 20 minuter långa interpellationsdebatten. Redan i sitt första anförande medgav finansministern att det inte är ”uppenbart för mig vilka skäl som finns för att dessa, i många fall välavlönade, personer ska betala lägre skatt än andra i Sverige boende”.

Hon tillade dock: ”I stället bör frågan ges en allsidig belysning nästa gång det nordiska skatteavtalet omförhandlas i dessa delar.”

”Inte bara välavlönade”

Efter att Hans Rothenberg förtydligat att det inte rör sig uteslutande om välavlönande personer utan att detta ”berör personal som många gånger arbetar för låga löner, långt bort från hem och familj, med på många sätt obekväm arbetsbelastning, arbetstid och arbetsplats” replikerade finansministern med genom att fråga ”Hur mycket lägre skatt ska människor som arbetar på sjön ha än människor som arbetar i Sverige?”. Hon medgav sedan att det inte är optimalt att det ”delvis är olika beskattning för sjömän som arbetar utomlands” och att ”vissa regler gäller till exempel för dem som arbetar på vissa fartyg i Norge, medan andra beskattningsregler gäller för dem som arbetar inom oljeverksamheten”.

Ny tolkning

Rothenberg replikerade sedan genom att säga att  ”De som arbetar inom oljeindustrin i Norge utnyttjar inte den svenska välfärden utan är utskrivna ur det svenska socialförsäkringssystemet. Svenska sjömän som arbetar för norska offshore-redare har socialt skydd genom norska NAV.”

Vidare förklarade han att ”Det som har hänt är att Skatteverket sedan en tid tillbaka har gjort en ny tolkning av detta avtal. Sjöpersonal som har varit ute och arbetat utifrån vissa villkor, kanske i decennier, drabbas nu av kraftig efterbeskattning” och anförde sedan att ”detta inte är rimligt. Det borde också, när man sätter fingret på det, leda till att det görs en justering av dessa förhållanden.”

”Väldigt komplicerade regler”

Finansministern medgav då att ”reglerna för hur sjömän beskattas är väldigt komplicerade” och sade vidare att ”det handlar bland annat om att det finns särskilda undantagsregler i den svenska lagstiftningen – om man har en sjöinkomst får man en skattereduktion i Sverige.”

Vidare sade finansministern följande: ”Det finns, som sagt, skatteundantag och skattenedsättning för människor som arbetar på sjön. Detta gäller i Sverige, och därutöver finns även ytterligare nedsättning eftersom Sverige ensidigt avstår från att beskatta en del av de inkomster som vi har rätt att beskatta via det nordiska skatteavtalet.” Och fortsatte: ”Det är detta ensidiga avstående från att ta ut skatt som vi enligt avtalet har möjlighet att ta ut som Hans Rothenberg tycks vilja utvidga, även om jag inte har sett några sådana förslag i den moderata budgetmotionen.”

Jämförde med England

Rothenberg angav vidare att ”Man kan jämföra med engelsk lagstiftning. Den är inte fullt så komplicerad. Där räcker det att sjömannen som arbetar på ett fartyg är borta från England halva året för att få en annan beskattning. Vill man krångla till det finns det också möjligheter att göra relevanta områdesbegränsningar. Då skulle fjärr- och närfartsdefinitionen kunna vara en möjlig ingång.”

Kan komma upp igen

I sitt slutanförande sade sedan finansminister Andersson att ”det är viktigt att påminna om att sjöinkomst, vilket det inte alltid låter som när man lyssnar på Hans Rothenberg, beskattas lägre än andra inkomster i Sverige, så vi har en skatterabatt för människor som har en sjöinkomst. Då är det viktigt att ställa sig frågan vilka ytterligare nedsättningar av skatten människor som arbetar på sjön ska ha utöver den generella nedsättningen som alla har”.

Hon avslutade sedan med att säga att ”den här frågan kan säkert komma upp nästa gång vi omförhandlar det nordiska skatteavtalet. Då återkommer jag gärna till diskussionen”.

Här kan du ta del av interpellationsdebatten i sin helhet.

[/flowy_subscriber_only]