[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

I våras köpte Åke Gustafsson ett före detta holländskt flodfartyg med en lastkapacitet om 600 ton. Nu är Sophia B besiktigad för inrikestrafik i skärgården. 

I praktiken innebär det att hon kan köra mellan Åland och fastlandet Finland och också en bit längs kusten.

Åke är bosatt på Brändö i Ålands östra skärgård, som också är hemmahamn för hans fartyg Sophia B. Han är uppvuxen i Korpo i Åbolands skärgård, men flyttade till Åland då han inledde sin sjömansutbildning i Mariehamn 1973. Han tjänstgjorde därefter i olika styrmansbefattningar på lastfartyg och färjor.

– I slutet av 1980-talet sadlade jag om och blev maskinmästare eller ”spakryckare”, som man sade på den tiden, berättar Åke.

Skolfartyget Utö

Det var då som Åke Gustafsson köpte sin första skuta, Bella om 300 dwt, med gällande befraktningskontrakt.

– På grund av avsaknad av sunt förnuft hos diverse sjöfarare så sjönk ett par överlastade skutor i sockerbetslast. Då började man tala om att införa lastmärke på dessa båtar och jag kom underfund med att Bella, som redan tidigare lastade lite, skulle lasta nästan ingenting efter det.

Åke sålde Bella och återvände till färjorna. Han var överstyrman på Sally Lines färjor i Engelska kanalen när Silja tog över och upphörde att driva färjorna med finländsk besättning.

– Tack vare min dubbelkompetens blev jag erbjuden arbete som ansvarig för Ålands sjömansskolas första skolfartyg Utö. Jag började 1990 och tanken var att jag skulle tjänstgöra som befälhavare när maskingänget var ute och seglade och som maskinist när däcksgänget var ute.

Efter att ha skött driften av skolfartyget i sex år flyttade Åke till Spanien där han startade en egen konstsmedja. När han fem år senare återvände till Finland kom han till sjöbefälsskolan i Åbo. Numera svarar han där för praktiska sjömansarbeten och metallverkstaden och är dessutom examensmästare.

Kontakt med holländska mäklare

Åke Gustafsson visste precis vad han gav sig in på när han köpte Sophia B. Stora pengar finns inte att hämta inom skärgårdstransporterna, men han uppfattade att det i alla fall fanns en nisch där ingen annan verkade.

– Sommaren 2009 försvann den sista skutan som körde i skärgården. Jag beslöt att få tag på ett lämpligt fartyg och driva det som hobby vid sidan om mitt egentliga arbete som lärare.

Eftersom arbetet på sjöbefälsskolan är säsongsbetonat fanns inga hinder för att kombinera det med att driva en egen båt. Men han behövde ett fartyg som till sin storlek även skulle passa in i gällande regelverk.

– Jag upptäckte snabbt att det inte längre fanns kvar några coasters med en lastkapacitet mellan 600 och 700 ton. De är för små för att fungera i dagens sjöfart.

I Holland fanns det emellertid flodfartyg till salu i den storleksklass han letade efter. Före den globala finanskrisen hade det varit enkelt att få finansiering för nybyggen i Holland och när lågkonjunkturen kom rådde överkapacitet. Frakterna gick ned med hälften och flodfartyg bjöds ut till halva priset jämfört med några år tidigare.

– Jag kom i kontakt med mäklare i Holland via internet. Sedan gällde det att vaska fram en båt som skulle rymmas in i de finländska regelverken utan att få en massa ”straffavgifter”.

Fartyget skulle vara under 60 meter långt för att slippa lotsplikt. Nettot fick inte gå över 300, för då skulle man kräva farledsavgifter och övre gräns för bruttot var 500.

Gammalt fartyg men upprustat

Åke Gustafsson fastnade nästan genast för Sophia B, byggd 1957. Skrovet var i toppskick och fartyget hade varit i trafik ännu en månad innan. 

Hon är modernt utrustad för att kunna köras med minimal bemanning. Maskineriet är förnyat, hon har nya aluminiumluckor och hela inredningen är nyligen renoverad.

Fartyget var även idealiskt för den nisch som Åke siktade på, där den huvudsakliga sysselsättningen är att frakta spannmål från Åland till fastlandet. Andra viktiga laster är grus och konstgödsel.

Han berättar att grusskeppningarna har minskat kraftigt i Ålands skärgård eftersom transporterna numera sker med lastbil, som får åka gratis på landskapets färjor. Däremot har skeppningarna av gödningsämnen i storsäck från Nystad till Åland åter ökat. Även för denna trafik är Sophia B av idealisk storlek.

– Lasterna är så små att det är svårt att få ihop tillräckligt stora partier för att använda en större båt.

Åke tror också att grustransporterna kan komma tillbaka.

– Under en stor del av sommaren 2009 fanns ingen skuta som körde grus. Det kan hända att skiftningen till lastbil berodde på det. Åtminstone en del kommer tillbaka när det påbörjas något större byggprojekt igen i skärgården.

Åke har alltid varit fascinerad av holländarna sätt att leva och bo ombord på sina fartyg. På motsvarande sätt driver han sin Sophia B.

– Jag har ingen anställd i mitt rederi Fareata. Det enda sättet att få det att fungera är att hålla kostnaderna nere och bemanningen sköts därför inom familjen. Under sommaren har jag och min sambo kört fartyget och dessutom har mina två söner hjälpt till.

Ordnar laster själv

När fartyget är i trafik utgör det samtidigt deras hem. Bilen eller motorcyklarna finns med ombord och transporteras på holländskt manér på den lilla överbyggnaden.

– Om vi har lossat i en hamn och inte har nästa körning klar stannar vi där tills vi vet varifrån vi ska hämta nästa last. Hela tiden har idén varit att man inte kan fara hem till kvällen med en sådan här båt. Det går inte heller att ha avbytarbesättningar, du måste leva med det.

Åke skaffar lasterna själv och sköter allting kring rederiet förutom bokföringen. 

– Kretsen är liten. Det finns inte så många aktörer på fraktsidan, så det behövs ingen marknadsföring.

Skolfartyg i privat regi

Åke är inte ute efter att bygga ut rederiverksamheten med fler eller större lastfartyg. Tillsammans med redaren Anders Isaksson tittar han däremot på möjligheten att driva ett skolfartyg i privat regi. Det skulle samtidigt kunna användas kommersiellt.

– Det som kommer ifråga är en bogserbåt eller en mindre färja som vi skulle bjuda ut till sjöskolorna som ett alternativ till deras dyra skolfartyg. Med ett fartyg som kan användas också till annat skulle skolorna enbart betala för den tid de använder det. De skulle dessutom få tillgång till ett fartyg som är bemannat och besiktigat och har alla certifikat i kraft.

Efter en säsong av trafik med Sophia B trivs Åke med att vara redare.

– Jag har redan ett arbete så jag är inte finansiellt piskad att köra. Det var helt annat då jag hade Bella. I år har jag kört 30 laster, medan jag körde omkring 100 med Bella under en säsong. En del köper en nöjesbåt för samma pris som Sofia B och åker omkring i gästhamnarna och allting kostar. Visst kostar detta också, men det kostar lite mindre, säger Åke Gustafsson.

[/flowy_subscriber_only]