[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber]
[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] nya cementfartyget Ireland LNG-drift.
Inför ett stort antal inbjudna gäster och övriga intresserade sjösattes nybygget Ireland vid det holländska varvet Ferus Smit i staden Westerbroek lördagen den 19 mars. Som brukligt är vid detta varv skedde sjösättningen genom att Ireland gled sidledes ned från stapelbädden i en närbelägen flod.
Leverans i april
Gudmor var Beatriz Mayans Zamora, hustru till Luis Miguel La Barra Pérez, shipping manager på cementföretaget Cemex i Spanien.
– Det känns riktigt roligt det här. Nu blir det leverans ungefär en månad efter sjösättningen, vilket alltså är kring den 19 april, och efter det ska hon ut på marknaden direkt, säger Thunbolagens vice vd Henrik Källsson och berättar att det nya cementfartyget Ireland i likhet med Greenland huvudsakligen ska frakta cement från norra Tyskland och Danmark till Sverige och Norge.
Dual fuel-drift
Ireland är det andra av två identiska cementfartyg som varvet Ferus Smit byggt för JT Cement AS, ett joint venture mellan Erik Thun AB och Kristian Gerhard Jebsen AS i Bergen. Fartyget är utrustat med ett helt automatiserat lastnings- och lossningssystem som bygger på principen om fluidisering av cementet med tryckluft. Systemet innebär att cementet på ett slutet och dammfritt sätt kan pumpas direkt in till mottagningsanläggningen iland.
Precis som systerfartyget Greenland har Ireland LNG-drift och är därmed bland de första torrlastarna i världen som drivs med LNG. Huvudmaskinen i nybygget är en Wärtsilä 34DF, vilket betyder att fartyget har dual fuel-drift. LNG-tanken är på 114 kubikmeter, vilket väntas räcka till ett par veckors operation.
Inget EU-stöd
I likhet med Greenland är Ireland 110 meter långt, 15 meter bred och och har en dödvikt på 7.585 ton.
– Det är inga skillnader rent tekniskt mellan de två nybyggena. Den enda skillnaden mellan Ireland och Greenland är att Ireland inte fick något EU-stöd utan är helt egenfinansierad, säger Henrik Källson och syftar på det faktum att Greenland fick ekonomiskt stöd via EU:s TEN-T-nätverk för hälften av de cirka 25 miljoner kronor som det kostade att utveckla och installera LNG-driften.
Fotnot: i nummer 2-2016 av Sjöfartstidningen kan du läsa en detaljerad fartygspresentation av Irelands systerfartyg Greenland, och här nedanför kan du kolla in ett klipp från varvet som visar hur sjösättningen gick till.
[/flowy_subscriber_only]