Infrastrukturminister Anna Johansson (S).

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Politik

Hållbarhet en ödesfråga

Fluff eller verklig vilja, det var frågan på ett seminarium under samma rubrik i Almedalen. 

Infrastrukturminister Anna Johansson deltog i seminariet ”Fluff eller verklig vilja – politiker möter företag om hållbara transporter”.

– Vi har ett antal ganska stora utmaningar framför oss i transportsektorn och den mest överskuggande handlar om möjligheterna att ställa om transportsektorn till klimatsmart och ekologiskt hållbar. Transportsektorn står för 30 procent av klimatutsläppen, vilket är orimligt högt, inledde infrastrukturminister Anna Johansson.

Klimatsmart alternativ

Hon påpekade att det finns mer klimatsmarta alternativ, till exempel sjöfart och järnväg.

– De är både mer energieffektiva och mindre klimatpåverkande. Vi behöver få ihop alla transportslagen till att fungera med bättre flöden men vi behöver också se till att framför allt vägtrafiken, men också sjöfarten ställer om och blir mindre miljöpåverkande och mindre klimatpåverkande.

– Det är först när vi sätter oss tillsammans och identifierar och blir mer konkreta om vad som behöver göras som vi också når framgång, sa Anna Johansson och lyfter fram några nyckelfrågor.

Vad ställer man för krav?

– Utöver olika typer av teknikutveckling tror jag att det finns ganska mycket att göra, till exempel att de som köper godstransporter också lägger större vikt vid hållbarhet vid inköpstillfället. Vad ställer man för krav på sociala villkor hos dom transportföretag som ska utföra transporten? Vad ställer man för krav på fossilfrihet, vad ställer man för krav på CO2 utsläpp och på vilket sätt ser man till att logistikfrågor blir en mer strategisk fråga i företagen?

Samordning

Anna Johansson är övertygad om att man kan nå långt med till exempel smartare logistikrutter.

– Vi vet att många transporter skulle kunna samordnas på ett bättre sätt och därigenom få samma godsflöden men med betydligt lägre energianvändning. Vi vet att det rullar väldigt många tomtrailers på våra vägar, vi vet att vi har många fartyg som inte är helt fullastade. I den typen av ganska små och enkla åtgärder finns det oerhört stora vinster att göra. Små åtgärder i vardagen som sammantaget ger stora effekter.

Utnyttja fyrstegsmodellen helt ut

Infrastrukturministern hänvisar också till Trafikverkets underlagsrapport och anser att vi måste bli bättre på att använda fyrstegsmodellen helt ut vad gäller infrastruktur.

– I första hand gäller det att se om man kan ersätta transportbehovet med att inte göra transporten. Där kommer smartare rutter och logistikplanering in som en viktig del. Kan vi utnyttja rutten på ett bättre sätt än vad vi gör idag, kan vi bygga om den infrastruktur vi har så att den får en högre kvalitet och en bättre effektivitet men med ganska små åtgärder och först i fjärde hand prata om att göra helt ny infrastruktur. En viktig lärdom är att försöka identifiera åtgärder som inte drar väldigt stora resurser men som kan handla om stor skillnad.

Ödesfråga

Att ställa om transportsektorn till att bli mer hållbar anser Anna Johansson att är något av en ödesfråga.

– Vi har idag ett sådant samhälle att vi inte klarar oss en dag utan transporter, då hade allting kapsejsat. Transporter är blodomloppet i vårt moderna samhälle.

– Väldigt många av de transporter som går på våra vägar och hav är inte hållbara och någon köper de transporterna, så alla transportköpare ställer nog inte jättehöga krav, för då hade det sett annorlunda ut. Jag tror att det behöver finnas ett tryck också mot dem som köper transporter att ställa de kraven.

Miljömedvetna transportköpare

De transportköpare som medverkade i seminariet hörde emellertid inte till dessa. En av dem är Per Bondemark, vice vd och inköpschef på SSAB, som berättar att företaget tittar på hållbarhet ur tre aspekter.

– Vi tittar på att det är finansiellt hållbart, ekologiskt hållbart och socialt hållbart. Om vi tittar på sjöfart så jobbar vi just nu med ett samarbetsprojekt tillsammans med ett av våra rederier som vi använder, Vi kör ungefär 10 miljoner gods i Östersjön varje år och i ett samarbetsprojekt med dem så byter vi två av deras båtar till LNG-drivna. Ett annat område som vi jobbar med över alla trafikslag handlar om att tillsammans med andra varuägare och transportföretag hitta dolda tillgångar i transportsystemet.

Priset avgör

Ragnar Johansson, vd för Svenska Orient Linien, sade att det som rederiet för närvarnde jobbar mest med är att spara bränsle under resorna genom slow steaming. Samtidigt konstaterar han att lastägare generellt inte ställer speciellt mycket miljökrav på rederierna. 

– Det jag saknar är väl faktiskt kraven från lastägarna. Jag kan inte minnas att jag vunnit en affär eller förlorat en affär på grund av krav från lastägare på miljö. Det handlar väldigt mycket om pris i transport. Kravet på miljö kommer i andra hand, tyvärr är det så.

Jobba åt miljöhållet

Ragnar Johansson sa också att rederiet har två fartyg som är så miljövänliga att de ligger som bas för Clean Shipping Index.

– De är modellfartygen. Med det nya farledsavgiftssystemet kommer de att drabbas med 230 procents höjning. Då är det någonting som är fel. De har allt men vi tvingas antagligfen stänga av katalysatorerna för att spara pengarna för att betala farledsavgifterna. Det är totalt kontraproduktivt. Låt de styrmedel som staten har jobba åt samma håll, åt miljöhållet, på riktigt och inte bara i tanken.