[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Som innehavare av Sveriges första UNESCO-professur i lärande för hållbar utveckling var det fullt logiskt att just John Holmberg fick bli huvudtalare för årets Världssjöfartens Dag som på torsdagen anordnades på Chalmers i Göteborg. 

Temat för dagen var nämligen hållbarhet och miljö, och hur sjöfarten på bästa sätt ska ta sig an de ”gröna utmaningar” som näringen står inför. 

Stora utmaningar

Enligt professor John Holmberg är det ingen tvekan om att världen idag genomgår ett antal transformeringar som innebär stora utmaningar, inte minst för sjöfarten. 

– I takt med att världens befolkning ökar och behoven ökar så minskar resurserna. Och ju mer pengar vi tjänar, desto mer resurser förbrukar vi. Då finns det en rad faktorer vi måste titta på för att klara av denna utveckling, till exempel hur produktivitetsvinsterna ska fördelas och hur våra konsumtionsvanor ser ut, men också vilken förmåga naturen har att assimilera våra utsläpp, hur vår energianvändning ser ut och hur vi ska bli så energieffektiva som möjligt. 

Ökade klyftor  

Ett av de allvarligaste hindren på vägen mot ett mer hållbart samhället är enligt John Holmberg just hur produktivitetsvinsterna ska fördelas. 

– En stor del av vinsterna har sedan 1985 övergått till kapital och ägande istället för löner. Det innebär att en liten andel människor sitter på väldigt stora resurser. Fortsätter detta så är risken stor att en väldigt massa människor inte har råd att konsumera, vilket i sin tur får väldigt stora konsekvenser för handeln och världens utveckling. Enligt min mening är detta den allvarligaste frågan att ta ställning till när det gäller en hållbar utveckling – ja, faktiskt allvarligare än miljöhoten.

Samarbete krävs

Ett annat ämne som John Holmberg uppehöll sig vid var hur samhället och sjöfarten ska bli så energieffektiv som möjligt. Enligt Holmberg har vi historiskt sett gått från ett lågintensivt och lågeffektivt bondesamhälle till ett högintensivt och lågeffektivt industrisamhälle, fram till att vi nu måste ställa om till ett både högintensivt och högeffektivt samhälle. 

Detsamma gäller sjöfarten, som också måste ställa om och bli både högintensiv och högeffektiv samtidigt som den måste bli hållbar och miljöanpassad – inte minst eftersom man inte kan släppa ut ämnen som koldioxid snabbare än vad naturen kan assimilera dem.

 – För att lyckas med det krävs att näringsliv, politiker och forskare arbetar gemensamt med att hitta lösningar. Och där har Sverige alla möjligheter att lyckas genom att gå i spetsen och på så sätt bli framgångsrikt, sade professor John Holmberg. 

Utveckling som exportvara

Att Sverige bör vara ledande när det gäller arbetet mot en hållbar framtid var det flera talare som uppehöll sig vid.

Mattias Rust, talesperson för olja och sjöfart vid Världsnaturfonden, berättade om att de gett det amerikanska analysföretaget Boston Consulting Group i uppdrag att ta reda på vad en hållbar omställning skulle kunna betyda för olika regioner i världen. 

I uppdraget ingick att titta på hur mycket pengar och hur stora innovationsmöjligheter respektive region har.   

– Deras slutsats var att vår region i Östersjön är den som är mest lämpad för att driva utvecklingen framåt, och att det dessutom är något som kan skapa substantiella vinster ifråga om tillväxt och antal nya jobb. Om Sverige kan bli ledande i arbetet med en hållbar omställning är jag övertygad om att det kan bli en exportvara, sa Mattias Rust vid Världsnaturfonden. 

IMO-arrangemang 

Världssjöfartens Dag är ett IMO-arrangemang som anordnats internationellt sedan 1978 och i Sverige sedan 1994. I Sverige är Sjöfartsforum huvudarrangör, medan en rad andra organisationer, myndigheter och skolor är medarrangörer.

Omkring 230 personer deltog vid årets Världssjöfartens Dag, som inleddes med att infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd höll ett invigningstal.

[/flowy_subscriber_only]