[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Ni ska lämna torrlastsegmentet för att istället satsa på specialfartyg för bränsleleverans till havs – varför?

– Om vi börjar med beslutet att lämna torrlastsegmentet så hade vi visserligen ett bra första kvartal i år med rater som höll en bra nivå, och det var också då vi chartrade in Pallas River. Men sen efter påsk så ändrade sig läget ganska så katastrofalt. 

På vilket sätt? 

– En sak var att många båtar som tidigare varit upplagda kom ut på marknaden, vilket ledde till ett överutbud. Sen var det överhuvudtaget så att godsmängderna minskade generellt. Även den politiska krisen i Ukraina påverkade marknaden negativt. Vi försökte hålla ut, men det blev bara värre.   

Och ni ser heller ingen ljusning i sikte för torrlastsegmentet? 

– Nej, det gör vi inte utan nu vill vi frigöra vår personal och våra resurser till att istället syssla med bunkringverksamheter. Därför väljer vi att avveckla våra torrlastfartyg och har redan inlett arbetet med att sälja Pallas Ocean. 

Hur lång tid beräknas det ta?

– Svårt att säga, ett par månader kanske. Sen när det gäller Pallas River så kommer vi att avveckla henne också, men där kan jag inte säga så mycket mer i detalj i nuläget. Och så behåller vi alltså Pallas Glory och Pallas för att fokusera på bunkringsverksamheten.  

Och så ska ni istället satsa på ett lite smalare segment? 

– Ja, nu sjösätter vi ett nytt fartygsprojekt som vi kallar Pallas Supplier som är ett MPV-fartyg som ska kunna leverera fartygsbränsle, proviant och utrustning till plattformar, seismicfartyg som letar efter olja och liknande. Det ska också kunna fungera som exempelvis forskningsfartyg, så det kommer att bli ett verkligt multi purpose-fartyg. Vi tror mycket på att nischa oss till den här verksamheten, och framförallt tror vi på att ha svensk flagg och svensk besättning till detta. 

Varför?

– Därför att saker och ting bara måste fungera den typ av uppdrag som Pallas Supplier och hennes systerfartyg ska byggas för. Och då har svenskarna rätt kompetens, de kan DP och de är omtyckta var man befinner sig i världen. 

Den svenska besättningen skulle alltså bli en konkurrensfördel? 

– Ja, helt klart. De här uppdragen kräver en annan nivå på service och kvalitet än vad torrlastsegmentet gör, där vi inte har en chans att konkurrera mot låglöneländer som alltid kan gå lägre än oss. Jag tror det är sådant här som Sverige som sjöfartsnation måste satsa på, eftersom man inte kan konkurrera med billig arbetskraft. Vi måste vara klarsynta med vad vi kan konkurrera med.

Detta är väl en typ av specialfartyg som numera har rätt till fartygsstöd?

– Ja, det är det och det är förstås en viktig del i det hela. Tidigare var det ju inte stöd på sådana här fartyg, och hade det inte funnits det nu så hade vi fått flagga i Gibraltar eller något liknande. Så politikerna får ju inte ändra sig i det här.  

De här nyheterna kommer väldigt tätt inpå årsbokslutet..?

– Ja, de råkade hamna så nära tidsmässigt, men har man nya projekt på gång så är man skyldig enligt lag att redovisa det i bokslutskommunikén, vilket vi nu kommer att göra.  

Vad har ni för tidsperspektiv när det gäller Pallas Supplier-projektet? 

– Det tar ju förstås en bra stund att bygga ett sådant här fartyg, och vi har ännu inget befraktningskontrakt klart. Men vi förhandlar med kunder, finansiärer och med leverantörer av fartygsutrustning, där många redan har börjat att ringa. Om allt går i lås är det rimligt att det tar minst två år till leverans. Samtidigt börjar fartygspriserna gå upp nu, så vi vill gärna beställa inom ett år, innan det blir för dyrt. 

Och så har ni valt att pausa projektet med specialbunkringsfartyget för LNG- och metanollastning som ni arbetat med ett tag nu?

– Ja, LNG-båten är lagd i malpåse. Vi hittade aldrig någon kund som ville skriva chartringskontrakt där, det fanns helt enkelt inget underlag. Vi låg nog för långt framme, om 5-6 år kanske det finns tillräckligt många som vill köpa LNG och bunkra det till havs. Även om det nu kommer ett antal LNG-drivna båtar inom 2-3 år, så är det ju inte säkert att de vill bunkra till havs utan hellre går in till en terminal och bunkrar. 

Hur stort är det här beslutet för er, egentligen? 

– Det är väldigt stort och det känns som vi nu väljer väg och gör något banbrytande. Nu nischar vi oss på ett sätt där saker och ting blir dyrare, men där man också kan tjäna mer. Det är enkel matematik, och vi tror på det. Och jämfört med antalet torrlastare på marknaden så finns det ju inte heller så otroligt många sådana här båtar som vi nu vill bygga, vilket också bidrar till att skapa en annan prisbild på intjäningen.

[/flowy_subscriber_only]