[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Bakom studien står Johan Woxenius, Zeeshan Raza och Lighthouse postdoktor Anastasia Christodoulou, alla verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg.

Eget system

Cirka 90 procent av skogsindustrikoncernen Stora Ensos transporter sker med sjöfart. Bolaget använder sitt egenutvecklade system baserat på lastenheten SECU, (Stora Enso Cargo Unit) som kan liknas vid en standard 40-fots container men i större dimensioner och som kan lasta 80 ton, vilket gör att transport- och lagerkostnader blir lägre.

Flexibelt

Sedan 2015 samarbetar industrikoncernen med SOL om såväl att operera fartyg som med att sälja ledigt fraktutrymme till externa kunder. För sträckan Göteborg – Zebrügge är nyttjandegraden 95 procent i båda riktningarna, enligt pressmeddelandet från Lighthouse. Detta beroende på den stora flexibiliteten och att lastplanen kan fastställas så sent som en halvtimma före avgång. 

Egna transportnät

Forskarna skriver i studien att rederier och befraktare har mycket att vinna på samarbete och delad planering med andra aktörer i transportkedjan. ”Intermodal integration mellan olika trafikslag eller strategiskt samarbete mellan varuägare, rederier och speditörer kan öka effektiviteten, minska ledtider, utsläpp och kostnader och generera intäkter för alla medverkande parter. Stora befraktare, särskilt inom skogsindustrin, kan vinna på att ompröva sina logistik- och förvaltningsstrategier och dra nytta av att bygga sitt eget unika transportnät liknande Stora Ensos modell” konstaterar de. 

Lägre hamnavgifter

Enligt studien ses hamnkostnaderna som ett av de största hindren för att utveckla roro-sjöfarten i den intermodala transportkedjan. För Stora Enso står hamn- och hanteringsavgifter för nästan 60 procent av de totala transportkostnaderna. Författarna menar därför att lägre avgifter skulle leda till att intermodala roro-tjänster blir mer konkurrenskraftiga gentemot transporter på enbart väg. För att uppmuntra intermodala transporter bör alla intressenter också frångå slentrianmässigt beteende, eftersom miljömässig hållbarhet inte endast handlar om teknologisk förändring utan även om beteendeförändring.  

Befraktarnas behov

Studien presenterades nyligen vid en konferens i Mombasa, Kenya, då författarna också föreslog att beslutfattare, för att nå en bättre integration av närsjöfart i intermodala transportkedjor, ”bör utarbeta en politik som tar hänsyn till befraktarnas behov och att politiken uppmuntrar till innovationer inom sektorn eftersom innovationer kan leda till att minska onödiga kostnader.”

Ta del av hela studien här

[/flowy_subscriber_only]