[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

På Folkets Hus i Göteborg har idag torsdag nära 200 personer samlats – alla med koppling till sjöfart. Dels finns det de som jobbar på rederikontoren här, det är det sådana som är hemma från sjön. Dessutom finns det studenter, myndighetspersoner, opinionsbildare, fackrepresentanter och andra människor på plats.

Rättvisa regler

Pia Berglund, vd för Sveriges Redareförening, inledningstalade på temat IMO och dess regelutveckling. Hon lyfte fram problemet att en stor del av konventionerna inte anammas av alla medlemsstater. 

– Vi har egentligen inga problem med regler. Vi vill bara att det ska vara samma för alla och att reglerna ska träda i kraft samtidigt.

Samtidigt som hon betonade IMO:s betydelse för sjöfarten poängterade hon det egna ansvaret för regelutvecklingen. 

– Vi måste alla bli bättre på att i tid förmedla hur nya konventioner kan påverka näringen.

Olyckor driver utvecklingen

Erik Eklund från Transportstyrelsen berättade om hur de jobbar gentemot IMO, och konstaterade att olyckor är det som historiskt påverkat IMO:s arbete mest. 

– Forskning och utveckling påverkar också. Men tyvärr är olyckor det som mest för arbetet framåt. 

Mänskliga faktorn

Den 28 september är det 20 år sedan Estonia förliste på ett blåsigt Östersjön, och mycket av samtalen kring sjösäkerhet knöt an till just den händelsen och vad som hänt med sjösäkerhetsarbetet sedan dess.

En fråga som några av de på scenen ställde sig var just huruvida det behövs stora olyckor för att regelverken ska utvecklas. Inget direkt svar gavs, men bland annat Pia Berglund resonerade kring den mänskliga faktorn när olyckor sker. 

– Det är värt att nämna att den mänskliga faktorn faktiskt är det som dagligen gör att våra sjömän undviker olyckor.

”Understatement”

En fråga som fick paneldebatten att tända till var frågan om SECA-direktivet.

– Det är väl ”the understatement of the year”, sa Pia Berglund när moderatorn Anna Risfelt Hammargren frågade om en del insatser inte är lite sent ute, till exempel möjligheten att finna och straffa svavelfuskare.

– Vi på Kustbevakningen har tittat på möjligheterna att installera sensorer på flygplan för att identifiera svavelhalter, berättade Kenneth Neijnes på Kustbevakningen.

Effekterna av Estonia

Världssjöfartens dag fortsatte på torsdagseftermiddagen med tal av professor Olle Rutgersson. Hans föredrag kommer även det att knyta an till Estoniakatastrofen och vad som hänt inom sjösäkerhetsarbetet sedan dess.

Dessutom kommer det hållas fortsatta paneldiskussioner och runda-bordssamtal.

[/flowy_subscriber_only]