Cementfartyget Nordanvik fick svensk flagg 2013.

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Politik | Ekonomi

Snart färre än 100 fartyg med sjöfartsstöd

Den svenska handelsflottan fortsätter att minska och snart finns det färre än 100 fartyg kvar registrerade i landet som uppbär sjöfartsstöd.

Under det senaste året har Sjöfartstidningen skrivit om flera genomförda och planerade utflaggningar, och 2014 har inletts med två utflaggningar – lastfartyget Credo (finsk flagg) och ropax-fartyget Nils Dacke (polsk flagg). De flesta bedömare tror på fler utflaggningar under det här året.

– Om det blir ännu fler utflaggningar? Ja, nu börjar ju även Stena prata om att flagga ut, vilket facket förstås protesterar mot. Sedan kan man förstås vända på det och ställa sig frågan varför man överhuvudtaget ska flagga svenskt. Ur min synvinkel är det framförallt viktigt var huvudkontoret och makten finns – dels med tanke på logistiken, dels med tanke på klustret och alla dess kringtjänster, sa Johan Woxenius, professor i företagsekonomi med inriktning mot sjöfartslogistik på Handelshögskolan i Göteborg, i en stor intervju innan jul.

Elva fartyg försvann

Det finns olika definitioner på handelsflottan och därmed olika siffror för antalet fartyg. Ett sätt att beskriva storleken på den svenskflaggade handelsflottan är antalet stödberättigade fartyg, vilket är den definition som oftast används i den sjöfartspolitiska debatten.

Enligt preliminära ännu ej publicerade uppgifter från Delegationen för sjöfartsstöd som ligger under Trafikverket minskade den svenskflaggade sjöfartsstödberättigade handelsflottan med sju fartyg och 46.576 ton dödvikt under 2013 till totalt 103 fartyg.

Sigrid bland de nya

Totalt flaggades ut eller såldes elva fartyg: Finnsailor (finsk flagg), Navigo (Panamaflagg), Bro Sincero (DIS-flagg), Onyx (UK-flagg), Transfalcon (Sierreleoneflagg), Wisby Verity (flaggad i Nederländerna), Forte (Gibraltarflagg) och Gullmartank (rysk flagg). Fyra fartyg har flaggats in/köpts: Nordanvik (ex. Cypernflagg), Solero (ex. Maltaflagg), Solando (ex. Maltaflagg) och Sigrid (SKB:s nya fartyg för transporter av radioaktiva laster).

Av de 103 fartyg som är berättigade till sjöfartsstöd går 71 i fjärrfart (lastfartyg) och 32 i närfart (huvudsaklingen färjor och rorofartyg ). För två år sedan var motsvarande siffra 137 fartyg och för tio år sedan hela 235 fartyg.

I och med utflaggningen av Credo är antalet stödberättigade handelsfartyg nere i 102 i skrivande stund, enligt Delegationen för sjöfartsstöd uppbar inte Nils Dacke sjöfartsstöd då hon var svenskflaggad.

Allt färre fartyg totalt

Enligt Trafikanalys bestod den svenskflaggade handelsflottan av totalt 314 fartyg (inklusive fartyg som inte är berättigade till sjöfartsstöd) vid årsskiftet 2012/2013, vilket är det lägsta som noterats under mätperioden 1970-2012. Motsvarande siffror för det senaste årsskiftet kommer under våren.

 

Fakta: Antalet fartyg med sjöfartsstöd

2013: 103 
2012: 112
2011: 137 
2010: 162 
2009: 192 
2008: 212
2007: 213
2006: 210
2005: 213
2004: 220
2003: 235
2002: 254
2001: 254

Det nuvarande formatet på det svenska sjöfartsstödet infördes i oktober 2001, varför enbart siffror för november och december
finns tillgängliga för detta år.

Kommentarer

  • Rolf B Bertilson

    Moderaternas stenhårda motstånd mot införandet av tonnageskatt för rederier i sverige är fullständigt oförståeligt. Fortsätter det så här har vi väl inget fartyg med svensk flagg när valdagen kommer. Hur många sjöfartsintresserade lägger då sin röst på (m)?
    Samtidigt ordnar moderaterna, som jag själv tillhör, en försvarssituation inom vilken endast en plats kan försvaras under en invasion = Stockholm. Vad händer då i Göteborg som är hamnen för alla inkommande nödvändigheter för ett fungerande samhälle i Sverige. Skall Göteborgs hamn tvingas bygga ett marint försvar för att skydda hamnen i orostider? Situationen är besynnerlig!

    • Anonym

      Men det gör gott för Borgs budget att slippa sätta av pengar för rederistöd!

  • Cowboy

    Känns lite som Nordkorea, där verkar bara makten gälla också. Vad gagnar det oss, Sverige, om bara några få vinner på det? Ska vi, ett kustland, stå helt utan svenskflaggad sjöfart bara för att det är obekvämt med vissa krav som inga andra vågar ställa? Hur ska vi då få en positiv utveckling när ingen längre vågar eller kan kritisera? Kravlös bekvämlighetsflagg är ur min synvinkel en ickeeffektiv enkel lösning där många problem enkelt kan döljas. Och hur ska vi behålla kompetensen när yngre inte längre kan gå till sjöss och ta över stafettpinnen från de äldre som pensioneras? Även deras drömmar som går i kras bara för att de inte är ”kostnadseffektiva” nog. Med de värden som båtarna fraktar borde det inte göra någon skillnad på att ha svensk besättning när det gäller vinsten.

  • knuten

    Kloka ord!

  • Andreas Åsenholm (SD)

    Jag tror att det är lite unikt inom svensk politik att en enda person ( Anders Borg) kan sätta ”p” för något alla är överens om, nämligen införandet av tonnageskatten . Till och med Elmsäter- Svärd har svårt att hålla tillbaka sin irritation. Det skulle dock vara dumtristigt att tro att tonnageskatten löser den svenska handelsflottans problem. Det krävs mer att kunna få en konkurrenskraftig svensk handelsflotta. En sak till: Vill vi ha en svensk handelsflotta? Eller räcker det med en svenkkontrollerad handelsflotta? Aktörerna , särskild politikerna måste först bestämma sig för huruvida man vill ha eller inte ha en svensk handelsflotta med svenskregistrerade fartyg.

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.