Fotograf: Tobias Hedin

Kategori: Forskning | Isbrytning

Hallå där, Magnus Boström!

Magnus Boström har arbetat som adjunkt på Sjöfartshögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar sedan 2009, huvudsakligen med nautiska ämnen, maritim engelska och isnavigering. Tidigare har han arbetat med höghastighetsnavigering inom marinen och som däcksbefäl inom handelssjöfart. Han är den tredje forskaren någonsin som lägger fram sin avhandling vid Sjöfartshögskolan i Kalmar.

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]almar.”} /–>

Magnus Boström har arbetat som adjunkt på Sjöfartshögskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar sedan 2009, huvudsakligen med nautiska ämnen, maritim engelska och isnavigering. Tidigare har han arbetat med höghastighetsnavigering inom marinen och som däcksbefäl inom handelssjöfart. Han är den tredje forskaren någonsin som lägger fram sin avhandling vid Sjöfartshögskolan i Kalmar.

Hur känns det?
– Det känns fantastiskt skönt att ha jobbat med någonting så länge och nu nästan kommit i mål.

Foto: Tobias Hedin

Kan du sammanfatta avhandlingen på en minut?
– Den handlar om komplexitet i system där väldigt många saker samverkar. Jag har tittat på isbrytare, men liknande förhållanden tror jag att man kan se inom andra delar av sjöfarten och även andra branscher. Det jag har sett är att den komplexitet som uppstår inom isbrytarverksamheten till stor del kommer ifrån att det är väldigt många osäkra faktorer som människor får förhålla sig till. Till exempel svårigheten att veta hur tjock isen är, eller vilken kunskap eller kompetens den person som de interagerar med på andra fartyg har, också hur skillnader i språkkompetens påverkar det här och gör det svårt att i vissa fall veta om information och instruktioner går fram. Att hantera en av de här sakerna kanske inte är så svårt, men det är när många av de osäkra faktorerna samverkar – svåra isförhållanden, det är stressigt, man vet inte vem man har att göra med – då blir det komplext.

Vad är syftet med din avhandling?
– Den forskning som har gjorts om isbrytning och vintersjöfart har ofta varit tekniskt orienterad, hur man bryter is och hur man bedömer hur tjock isen är och så. Jag ville bidra med att titta lite mer på människans roll i det hela. Jag är inte så intresserad av hur man bygger en bra isbrytare, utan mer hur vi använder den på ett bra sätt och hur operatören kan stöttas i sin roll ombord.

När disputerar du?
– Torsdagen den 27 augusti, klockan 09.00.

Vad ska du göra nu?
– Nu på kort sikt ska jag jobba med lite andra saker, men framför allt ska jag lägga avhandlingsarbetet åt sidan och låta det sjunka in. Och under sommaren ska jag läsa vad jag har skrivit och begrunda det. Jag ska ha semester också.

Ska du forska mer framöver?
– Ja det kommer jag att göra. Nu är det framför allt de här två projekten tillsammans med Cecilia Österman (också forskare på Linnéuniversietet, reds. anm.) – ”Praktiskt arbetsmiljöarbete för en jämställd sjöfart” och ”Drivkrafter för kompetensförsörjning i en socialt hållbar sjöfart”, det sistnämnda ett projekt som är finansierat av Trafikverket och där Cecilia och jag ska undersöka vad som motiverar människor att söka sig till sjöfarten och vad som håller dem kvar inom sjöfarten.

[/flowy_subscriber_only]
Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]