[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]mras anslöt sig till Hongkong-konventionen innebar det att kraven på anslutningar från länder med tillräcklig återvinningskapacitet och tonnage uppfylldes och att konventionen kan träda i kraft 24 månader senare – vilket blir i juni 2025.

Hongkong-konventionen syftar till att säkerställa att fartyg när de återvinns inte utgör risk för människors hälsa, säkerhet och miljö. Den antogs 2009 och i dagsläget har 22 länder anslutit sig. Däribland Danmark och Norge, men inte Sverige och Finland.

– Däremot har vi EU-förordningen om fartygsåtervinning som vi följer, med strängare krav än Hongkong-konventionen, säger Lina Petersson som är sakkunnig inom fartygsåtervinning på Transportstyrelsen.

EU-förordningen om fartygsåtervinning (1257/2013) antogs 2013 och började gälla fullt ut 2019. Den omfattar fartyg över 500 brutto flaggade i EU-länder, samt fartyg flaggade utanför EU som anlöper en EU-hamn. Nationell trafik är undantagen.

– Förordningen infördes för att EU ville skynda på reglerna om fartygsåtervinning eftersom Hongkong-konventionen tog sådan tid, säger Lina Petersson.

Varför har Sverige ännu inte antagit Hongkong-konventionen?

– Jag vet faktiskt inte. Det är politiska beslut som ligger bakom vilka konventioner Sverige ska ratificera. Det har aldrig uttalats att vi är emot konventionen, vi har varit positiva hela tiden och velat gå före inom EU. Det handlar snarare om att det funnits andra ännu viktigare saker som vi har behövt lägga våra resurser på. Det tar tid att ratificera en konvention och implementera den i svensk lagstiftning, säger Lina Petersson.

Enligt henne kommer Sverige att anta Hongkong-konventionen inom de närmaste åren.

– Tanken är att vi ska ratificera den före 2025. Vi har redan EU-förordningen som bygger på Hongkong-konventionens krav, så det kommer inte att behövas några större skillnader i nationell rätt när vi väl ratificerar. Men beslutet måste komma från våra uppdragsgivare, säger Lina Petersson. 

Danmark och Norge har redan ratificerat. Vad kommer det sig att de nordiska länderna prioriterat olika? 

– Återigen, det är en fråga för politiken att svara på. Men Sverige har inga återvinningsanläggningar, och vi har heller inte så många fartyg som är svenska den dag de ska skrotas, utan de säljs många år innan dess. En gissning är att detta därför inte varit lika prioriterat i Sverige. Det kan också finnas konventioner som Sverige har ratificerat men inte Danmark och Norge, att man helt enkelt tagit dem i olika ordning, säger Lina Petersson.

Vad blir den stora skillnaden när Hongkong-konventionen träder i kraft?

– Den största skillnaden är att vi då kan komma åt även icke EU-flaggade fartyg. Idag är det ett stort problem att fartyg som är registrerade inom EU flaggas om när det börjar bli dags att tänka på skrotning. Det här handlar inte om svenska rederier, utan andra. Fartygen flaggas ut och sedan körs de och skrotas på ett ställe som inte finns med på den godkända listan, till exempel i Indien eller Bangladesh där man får mer betalt för fartyget som skrotas. På så sätt kringgår man EU-förordningen. Det viktigaste med att den internationella konventionen träder i kraft är att den kommer att gälla alla. Det går inte att undgå den genom att flagga om, säger Lina Petersson.

Lina Petersson hoppas också att konventionen ska sätta mer fokus på så kallad beaching.

– Idag kör man upp fartyg direkt på en strand och skär upp skrovet. Det finns så mycket som kan förorena vattnet och stranden, och de som arbetar med detta har ofta dåliga skyddskläder och svåra arbetsförhållanden. Hongkong-konventionen ställer stränga krav på bättre anläggningar för fartygsåtervinning, med auktorisering, förebyggande åtgärder för att bland annat minska olyckor, skador och farliga utsläpp till mark, vatten och luft samt skyddsutrustning för arbetarna. Det förs dessutom diskussioner om att helt förbjuda beaching. Idag står det inte uttryckligen att återvinningen inte får ske på en strand, men vi hoppas på att komma längre där, säger hon.

[/flowy_subscriber_only]