Stretar framåt. De finländska småredarna kämpar vidare, trots svårigheter. De små torrlastfartygen har drabbats hårt av lågkonjunkturen i hela Nordeuropa, men i Finland finns fortfarande en stark framtidstro.

Fotograf: Pär-Henrik Sjöström

Kategori: Folk/företag

Det gäller att hålla ut

Finland inländska småredare har visat sig vara ett tufft släkte, men på sikt är situationen ohållbar.

Under många år har redarna till småtonnaget – många av dem unga entrepre-nörer som kan karaktäriseras som ”captain/owners” – svarat för en inte obetydlig del av tonnageanskaffningarna i Finland och på Åland. I förhållande till handelsflottans storlek har tillväxten på redarsidan varit anmärkningsvärd trots att klimatet för att idka rederi-verksamhet inte har varit det bästa.

Medan konkurrenterna utomlands har beretts möjligheter att investera i nybyggda fartyg på förmånliga villkor – vilka möjligheter de också har utnyttjat i stor skala – har de finländska och åländska redarna fått nöja sig med andrahandstonnage, som i idealiska fall har varit från 1990-talet.

Den globala finanskrisen satte punkt för de goda tiderna. Flera rederier med mindre tonnage inom torrlastsektorn kämpar för att överleva även i de ledande sjöfartsnationerna. Det finns alltför många fartyg och alltför få laster inom segmentet.

I Finland har man hittills lyckats hanka sig fram med växlande framgång. En del har klarat sig litet bättre, andra har kört med nollresultat eller förlust. Alla är emellertid eniga om att marknaden är minst sagt osund.

Mer än sjötransport

Till de största finländska aktörerna inom torrlastsektorn för mindre tonnage hör Meriaura Ltd. Företaget har nischat sig genom att vid behov erbjuda kunderna skräddarsydda transportlösningar från dörr till dörr.

– Det väsentliga är att finna kunderna och den rätta prisnivån redan innan lasterna kommer ut på spotmarknaden, påpekar verkställande direktör Matti-Mikael Koskinen vid Meriaura Ltd.

Han sticker inte under stol med att fraktmarknaden är ”extremt utmanande”, men säger att Meriaura tills vidare har klarat sig tack vare väletablerat samarbete med mångåriga kunder och möjligheten att erbjuda logistiska helhetslösningar.

För själva sjötransporten förfogar Meriaura över en relativt stor fartygs-flotta med tonnage mellan 2 000 och 5 000 ton dödvikt. För närvarande består den av sammanlagt 14 både egna och inhyrda fartyg. Många av dem ägs av andra inhemska småredare, med vilka Meriaura idkar ett nära samarbete.

Koskinen understryker betydelsen av att ha olika fartygsstorlekar i flottan. Detta anser han att skapar grund för att erbjuda en trovärdig helhetslösning för att kunna erbjuda en viss service. Han anser att det är svårt att få ett stort kontrakt med endast ett eller två fartyg av samma storlek.

– Det gäller att ha ett flexibelt tonnage för att kunna erbjuda de rätta lösningarna. Även i ett litet fartyg kan det vara nödvändigt att transportera flera olika partier eller kvaliteter. I stället för ett parti om 3 000 ton kanske kunden hellre vill ha tre partier om 1 000 ton vardera, levererade med samma fartyg.

Koskinen poängterar att sjöfarten fortfarande är en intressant verksamhet, även om man ibland har tjänat bättre på den än idag.

– Prisnivån är låg, men fortfarande sådan att vi gärna är med. Om man börjar
lägga upp fartyg är det ytterst svårt att komma igång igen.

Han säger att Meriaura har klarat sig klart bättre i Östersjötrafiken än många av konkurrenterna.

– Inom kontraktsfarten klarar vi oss hyfsat genom effektiv planering trots relativt låga frakter, medan frakterna på spotmarknden är urdåliga. Vi är nöjda med både sommarens trafikvolymer och resultat. Läget är alltså ingalunda hopplöst. Sjöfarten erbjuder fortfarande en mängd möjligheter för unga och driftiga personer, menar Koskinen.

Nyanskaffning

En annan redare som också samarbetar med Meriaura är Patrik Lundström. Han driver rederiet Helmer Lundström Ab och köpte nyligen torrlastfartyget Antonia om 4 500 dwt från Danmark. Rederiet äger också torrlastfartyget Sabina om 2 700 dwt. När Sjöfartstidningen når honom på telefon är han ombord på sitt nyförvärv, som är på nordgående i Drogdenrännan med last av konstgödsel för Landskrona.

– Ska man fortsätta bör man gå framåt, kommenterar han sitt fartygsköp.

Patrik Lundström tror att det nu är rätt tid att köpa fartyg och att priserna är rimliga. Tack vare långtidskontraktet med Meriaura blev affären möjlig.

– Skulle man ha kristallkula så skulle man veta säkert, men nu får man bara göra som man tror. Tiden får sedan utvisa om man har rätt eller inte. Jag har inte räknat med att göra någon vinst, men om man lyckas få det att gå på plus minus noll tills det vänder så är jag nöjd, säger han.

Sålde Jollas

Rederi Ab Vidar äger tre fartyg mellan 2 300 och 2 700 dwt som befraktas av Meriaura. Redaren Vidar Tollander berättar att det nog har funnits sysselsättning för fartygen, men att fraktnivån är usel. Samtidigt har det blivit betydligt fler tomkörningar. Tollander påpekar att lönsamheten har varit katastrofalt svag hela året.

– Frågan är om det är billigare att lägga upp än att köra. Situationen är om möjligt ännu dystrare än tidigare. Det såg litet ljusare ut i slutet av förra året när vi närmade oss julen, men sedan tog det slut. Vi är nog väldigt långt från en normal situation, så här kan det bara inte fortsätta.

I ett försök att expandera och finna nya verksamhetsmöjligheter utanför småtonnagesektorn grundade Vidar Tollander i vintras ett annat rederi som köpte bulkfartyget Jollas om 15 000 dwt. Idén var att sysselsätta fartyget främst med kolskeppningar. Efter en lovande start tog lasterna slut och efter moget övervägande såldes Jollas under sommaren.

– Det fanns inga andra möjligheter, det skulle sannolikt ha varit konkurs annars vid det här laget.

Vidar Tollander är rädd för att situationen inte kommer att förbättras innan skuldkrisen är över.

– Innan dess kommer inte konsumtionen igång. Eftersom inte konsumenterna tror på framtiden, tror jag inte att det kommer att svänga än.

”Trampar vatten”

Prima Shipping Group har en stark och långvarig tradition inom kustfarten med småtonnage men har under de senaste åren valt att också satsa på logistiska helhetslösningar. Inom sin rederiverksamhet sysselsätter Prima Shipping fem fartyg, av vilka tre är egna. De övriga ägs tillsammans med inhemska enbåtsrederier.

Trots att fartygen emellanåt legat sysslo-lösa någon vecka har de varit igång hela tiden, understryker Prima Shipping Groups verkställande direktör Christian Grönqvist.

– Frakterna är körda i botten för att det har byggts alltför många nya fartyg i synnerhet i Holland och Tyskland. Situationen på fraktmarknaden är ohållbar i längden, vi trampar nu vatten och för-söker hålla oss flytande. Det är svårt att säga när det börjar vända.

Prima Shipping Group har emellertid gått in för nya nischer, som från dörr till dörr logistik, tank-chartering, och Tolkis hamn som numera ägs helt av gruppen. Rederiverksamheten kommer också fortsättningsvis att utvecklas.

Fler fartyg behövs

Dennis Maritime har idkat verksamhet i nuvarande form i drygt två år och används också som marknadsnamn för de två olika rederier som äger systerfartygen Josefine och Nathalie, båda om 1 280 dwt.

– Bästa resultatet och omsättningen hittills har vi gjort i maj före vi for på dock och nu i augusti, berättar Dennis Saari, befälhavare på Josefine och delägare i Dennis Maritime. Vi skulle definitivt behöva åtminstone ett fartyg till.

– Vi får fler och fler nya kunder, i
synnerhet i utlandet, samtidigt som vi utvecklar verksamheten för att bli allt effektivare, berättar Jimmy Gustafsson, delägare i rederiet och ansvarig för befraktningen
av fartygen.

En betydande del av lasterna körs numera mellan tredje länder, även om skeppningarna från och till Finland utgör ryggraden i verksamheten. Fartygen sysselsätts med kontraktsfart och spotresor.

Både Dennis Saari och Jimmy Gustafsson tror att den internationella inriktningen är en orsak till att Dennis Maritime har klarat krisen bättre än många andra. Dennis Maritime har också lyckats med konststycket att utnyttja sina fartyg effektivt.

– Med en effektiv rotation får man in fler resor på samma tid och får det att fungera även om frakterna är låga, förklarar Gustafsson.

– En stor fördel med våra fartyg är att de är relativt snabba med låg konsumtion, inflikar Dennis Saari.

Jimmy Gustafsson säger att man givetvis kan ta fasta på allt det negativa just nu, men föredrar ändå att tänka positivt.

– Alla vet att det är tunga tider, men jag tror inte att lastägarna vill bli påminda om detta i tid och otid.

Å andra sidan understryker Jimmy Gustafsson att det också gäller att stå på sig för att få det rätta priset.

– Du får en viss trovärdighet om du har kompetens att begära det rätta priset och inte går med på vad som helst.

– Jag tror att vi har fått många lastägare att förstå att om vi till exempel är i Gdansk med en båt så kan vi ta en returlast därifrån litet billigare och till enklare villkor, förtydligar Dennis Saari.

Även positiva effekter

Anders Isaksson, ägare till Ronja Marin med två fartyg om 1 100 respektive 1 500 dwt, arbetar i likhet med många av sina kolleger själv ombord som befälhavare.

– Marknaden har hela tiden färgats av att det har funnits för mycket tonnage och för lite laster. En hel del av de laster som kommer ut behöver man inte ens räkna på för man ser direkt att det aldrig kommer att gå ihop. Ändå så bokas de i en handvändning.

Isaksson berättar att det inte är möjligt att förhandla om frakterna på spotmarknaden – det gäller att snabbt ta en last om man vill ha den.

– Även om man genast meddelar att man är villig att ta en last på erbjudna villkor händer det att man därefter får besked om att någon har bjudit under och kör ännu billigare.

Kontraktkörningarna har rullat på, men Isaksson säger att det har varit svårt att hitta lämplig utfyllnad som man kan täppa till luckor i programmet med.

– För att kunna utvecklas och må bra skulle vi behöva litet mer sysselsättning. Å andra sidan bör man komma ihåg att slutet av sommaren och början av september alltid har varit ganska svag. Det tar lite tid efter semestrarna innan allt kommer igång igen. Hur det ska gå i år
återstår att se.

– Jag hoppas förstås att vi inte ska se en ny stor nedgång, men lite orolig är jag för att det kan bli väsentligt sämre och det är ingen hållbar väg för någon av aktörerna.

Anders Isaksson vill trots allt inte vara alltför negativ:

– De knepiga tiderna har säkert fört med sig något gott också. Man har fått lära sig att dra åt svångremmen och hitta nya vägar för att utveckla och etablera kontakter på affärssidan.

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.