[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only] Trafikverkets underlag till den kommande infrastrukturplanen nyligen var ute på remiss blev frågan om hur de nya isbrytarna ska finansieras en av de viktigaste. Flera tunga remissinstanser saknar tydligt besked om finansieringen i underlaget och poängterar att investeringen av fyra nya isbrytare bör omfattas av infrastrukturplanen. Det visar en genomgång som Sjöfartstidningen har gjort av remissvaren.

Skogsindustrierna skriver i sitt remissvar att ”flera investeringsobjekt kopplade till farleder finns med i Trafikverkets förslag men de ger inte klart besked om investering i en ny isbrytarflotta”, och fortsätter:

”Utan en statlig finansiering av isbrytarflotta riskerar vi försening i ett redan försenat projekt samt ökade farledsavgifter på uppemot 25 procent. Det kommer också leda till att politiska mål om mer sjöfart inte kommer att kunna realiseras eftersom farledsavgifterna redan idag är för höga för att stimulera överflyttning. En ny isbrytarflotta är det mest angelägna investeringsobjektet, av alla trafikslagen, då exporten är helt beroende av fungerande sjötransporter. Regeringen måste därför tydligt sätta ner foten i Infrastrukturpropositionen så att det uttryckligen framgår att förnyelse av isbrytarflottan ska ingå under nya investeringsobjekt i den kommande nationella planen.”

Svenskt näringsliv skriver i sitt remissvar att det är viktigt att vinterväghållningen sjövägen likställs med vinterväghållning på väg och järnväg:

”En viktig fråga för kommande infrastrukturproposition är därför att finansieringen av nya isbrytare ska tas inom infrastrukturbudgeten och att vinterväghållningen sjövägen likställs med vinterväghållning på väg och järnväg, det vill säga driften av isbrytarna ska finansieras inom ramen för Trafikverkets underhållsanslag.”

Som Sjöfartstidningen tidigare har rapporterat så är frågan om isbrytarna en av de prioriterade frågorna även i Sjöfartsverkets remissvar. Enligt Sjöfartsverket är utgiften för nya isbrytare ”av sådan magnitud att en finansiering via sjöfartsavgifterna skulle belasta handelssjöfarten oerhört hårt”. Myndigheten fortsätter:

”Sjöfartsverket anser det mycket angeläget att regeringen tar ställning till investering och finansiering av nya isbrytare för att säkerställa möjligheten att fullfölja nuvarande tidsplan och därmed starta upphandlingen av produktion senast den 1 januari 2023. Det är Sjöfartsverkets uppfattning att en finansiering av nya isbrytare genom nationell plan ger en mycket hög samhällsekonomisk nytta genom att säkra goda villkor för hela landets närings- och samhällsutveckling.”

Näringslivets transportråd pekar i sitt remissvar på att tillgängligheten och tillförlitlighet är grundläggande behov för industrin och handeln, men att uttjänta isbrytare leder till långvariga driftstopp:

”Transporter av varor och människor ska kunna säkerställas året om i hela landet. De gamla isbrytarna är uttjänta, långvariga driftstopp på grund av haverier är redan ett faktum och de behöver ersättas fram till 2030. Staten måste därför skyndsamt ta fram en investeringsplan för nya isbrytare. Finansieringen måste ske via den nationella planen för transportsystemets utveckling.”

Föreningen Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström säger i en kommentar till Sjöfartstidningen att det är viktigt att regeringen i framtagandet av infrastrukturpropositionen lyssnar till vad stora och tunga delar av näringslivet säger rörande isbrytningsfrågan, att den måste finansieras genom statliga anslag.

– Lämpligast är att det sker genom den nationella planen för infrastrukturen, säger han och tillägger: 

– Det är uppenbart att stora delar av svenskt näringsliv och svensk basindustri har ett logistiskt avståndshandikapp utifrån att man befinner sig långt från de stora marknaderna. Därtill kommer att man har en konkurrensnackdel, i synnerhet i de norra delarna av landet, i att man har is och snö som fördyrar transporterna. Det är helt uppenbart att staten måste ta ett fullständigt ansvar för isbrytarfrågan om man inte ska äventyra de arbetstillfällen som nu skapas inom och i anslutning till exportindustrin, säger Rikard Engström.

Alla remissvar på ”Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2022-2033 och 2022-2037” finns att läsa på regeringens hemsida.

[/flowy_subscriber_only]