Fotograf: Joachim Sjöström

Östersjöns isbrytare

De senaste vintrarna med mycket is har akt-ualiserat behovet av isbrytare i Östersjön. Baltic Icebreaker Management räknar in totalt 38 tillgängliga isbrytare i länderna runt Östersjön.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]nderna runt Östersjön.
Baltic Icebreaker Management etablerades som ett samarbetsorgan efter isvintern 2002 till 2003, som var svår på en del håll runt Östersjön. Målet är att säkerställa vintersjöfarten och det hålls årliga möten.

– I början av 1980-talet började man på svenskt initiativ hålla möten om isbrytningen med de andra länderna kring Östersjön. Efter vintern 2003 när över 100 fartyg satt fast i Finska viken fick Baltic Icebreaker Management, eller BIM, en annan status. Vi har en gemensam vision och målet på mycket lång sikt är en gemensam isbrytartjänst i Östersjön, säger Ulf Gullne, chef på den svenska isbrytarledningen.

Dit är det dock långt kvar. Under flera år har det talats om ett formellt avtal mellan Finland och Sverige om gemensam isbrytartjänst, avtalet är klart men en del formalia återstår innan det kan skrivas under.

– Vi arbetar egentligen som om avtalet fanns, Balder Viking har till exempel assisterat in till Vasa och finska isbrytare har assisterat till svenska hamnar. Jag tror personligen att nästa land in i samarbetet kommer att vara Estland.

På grund av internationella avtal och lagar kan inte isbrytare gå och göra jobb vart som helst. Svenska isbrytare kunde inte gå till Finska viken 2003 när så många fartyg satt fast.

– Nej, det kunde vi inte. Men från svensk sida har vi sådan regler att vi kan få hjälp av till exempel ryska isbrytare, och det har hänt. De danska isbrytarna har också hjälpt till i Sverige.

Danmark har inte haft någon större nytta av sina isbrytare på många år och hade bestämt sig för att lägga dem i malpåse, men danskarna har fått kalla fötter.

– Danskarna har dragit igång sina isbrytare så de är tekniskt klara. De tog beslutet före jul och det har tagit ett par veckor att få alla certifikat men nu är de igång.

En varierande skara

Äldst av de 38 isbrytarna BIM räknar in är Estlands Tarmo som är byggd 1963, modernast är Rysslands Sankt Petersburg som levererades 2009.

BIM räknar in åtta svenska isbrytare. De fem statliga, där Ale är äldst från 1973 och Oden är yngst från 1989, plus de tre isbrytande offshorefartygen från Transatlantic Balder Viking, Tor Viking II och Vidar Viking från 2000 och 2001.

Finland räknar in nio isbrytare byggda mellan 1954, Voima, och 1998, Botnica. Maskinsvagast av Östersjöns isbrytare är Rysslands Kapitan Plakhin med sina 3 300 kW, fartyget är byggt 1977. Betydligt nyare men nästan lika svag är Tysklands enda isbrytare, multipurpose-fartyget Arkona från 2004, som bara har 3 700 kW. Ryssland har samanlagt 14 isbrytare i Östersjön och Ermak från 1974 är starkast av alla isbrytarna med sina 30 906 kW.

Av de svenska isbrytarna är Oden, som för femte vintern i rad är i Antarktis under den period då vi har is i Östersjön, starkast med sina 1 8000 kW vilket också gör fartyget till den starkaste icke-ryska isbrytaren. Lettland har isbrytaren Varma som är byggd 1968 och har en motoreffekt på 10 120 kW. Av länderna runt Östersjön har varken Litauen eller Polen någon isbrytare som BIM räknar. Det är dock ytterst sällan det blir någon is i södra Östersjön som inte bogserbåtar och arbetsfartyg klarar av.

För utöver de stora isbrytare och multipurpose-fartyg som BIM räknar in används en lång rad bogserbåtar och arbetsfartyg både inne i hamnar dit det statliga ansvaret inte sträcker sig och i farleder där isläget inte kräver en riktig isbrytare.

– Ryssland har lovat att om det blir stora problem i Bälten så ska de sätta in isbrytare. Där är nog oljan som ska ut från Primorsk rätt avgörande, säger Ulf Gullne.

Den nuvarande issäsongen inleddes tidigt. Den senaste tiden har mildväder stannat av istillväxten i söder men i norr fortsätter istillväxten. Många år är det först nu i januari som issäsongen börjar.

All världens isbrytare

I en rapport som Baltic Ice Management har sammanställt över alla isbrytare och isbrytande multipurpose-fartyg, inte sällan forskningsfartyg, har man lyckats hitta inte mindre än 125 fartyg som organet klassar som isbrytare och som skulle kunna användas för isbrytarassistans även i Östersjön.

Ryssland har klart flest isbrytare med totalt 56 isbrytare, där också 9 atomisbrytare inräknas. Förutom de redan nämnda isbrytarländerna runt Östersjön är också Kanada, av naturliga skäl, en stor isbrytarnation med sina 9 isbrytande fartyg. Modernast i den kanadensiska flottan är Henry Larsen byggd 1987.

I Kanada utförs isbrytningen av kustbevakningen och det är det normala världen över, staten sköter isbrytningen. I USA är det kustbevakningen och i Japan som har 4 isbrytande fartyg är det försvarsmakten liksom i Chile och för den delen i Danmark. Ingen stans i världen finns någon konkurrensutsatt isbrytning enligt rapporten, endast i Ochotska havet råder ibland viss konkurrens om isbrytaruppdragen.[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]