[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

I en debattartikel publicerad i Arbetet framför företrädare för Seko och Seko Sjöfolk allvarlig kritik mot Transportstyrelsens tillsyn av arbetsmiljön till sjöss. Artikelns huvudsakliga poäng är att ombordanställda ska ha samma rätt till god arbetsmiljö som anställda iland och att regler och myndighetstillsyn för arbetsmiljö ska vara desamma för alla arbetsplatser. Så är det inte i dag, enligt skribenterna.

”Förutsättningarna för en god arbetsmiljö är betydligt sämre om du jobbar till sjöss än på land. Skälen till detta är två. Det råder betydande brister i Transportstyrelsens tillsynsansvar och lagstiftningen är omodern”, skriver Valle Karlsson, förbundsordförande Seko, och Kenny Reinhold, ordförande Seko sjöfolk.

Undantag

Skribenterna förklarar att Arbetsmiljöverket ansvarar för arbetsmiljön på alla arbetsplatser i Sverige – utom på fartyg. Undantaget kommer sig av de särskilda säkerhetsaspekter som gäller för arbete till sjöss. De arbetsmiljöregler som gäller på alla andra arbetsplatser anpassar Transportstyrelsen innan de implementeras för sjöfarten. 

Valle Karlsson och Kenny Reinhold skriver att Transportstyrelsen ligger så långt efter med det arbetet att de ännu inte har hunnit implementera det regelverk som Arbetsmiljöverket redan håller på att modernisera för att det har för många år på nacken. Skribenterna menar att detta undantag försämrar förutsättningarna för en god arbetsmiljö ombord, eftersom ”Transportstyrelsens kompetens inom arbetsmiljöarbete är bristfällig”.

Upphävda regler

Debattartikeln tar särskilt upp de uppdaterade reglerna för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA), där bland annat kränkande särbehandling ingår, som trädde i kraft i mars 2016. Dessa uppdaterade regler har Transportstyrelsen ännu inte ratificerat, vilket gör att OSA-reglerna för sjöfarten i dagsläget baseras på en regelsamling som har upphört att gälla på den övriga arbetsmarknaden.

”Liksom i andra branscher har metoo-rörelsen under #lättaankar inom sjöfarten visat på att behovet av ett systematiskt arbetsmiljöarbete inom detta område är stort”, skriver debattörerna.

Rättslösa skyddsombud

Ett annat problem som förs fram i artikeln är att det ofta är arbetsgivaren som utser skyddsombud ombord och anmäler dem till Transportstyrelsen. Det gör skyddsombuden i princip rättslösa, eftersom de därmed inte har den juridiska status som de hade haft om fackförbundet förfogade över anmälan.

”Vi anser att detta sätter arbetsmiljöprocessen ur spel”, skriver Valle Karlsson och Kenny Reinhold. ”Seko sjöfolk har tagit del av flera fall då skyddsombud utan utbildning, används av arbetsgivaren för att fastställa beslut i till exempel rehabiliteringsärenden och riskbedömningar som inte är förankrade i lagar och regelverk.”

Medhåll från forskare

På Facebook skriver Cecilia Österman, sjöingenjör och arbetsmiljöforskare på Linnéuniversitetet, att hon instämmer till fullo med debattartikeln.

”I dag ska chefer och skyddsombud ombord hålla rätt på regler som upphävts av Arbetsmiljöverket och inte finns tillgängliga. Svenska rederier ska ha olika rutiner för sina land- respektive sjöanställda och det är olika hygieniska gränsvärden som gäller. En hållbar sjöfart kräver ett hållbart arbetsliv. Ett hållbart arbetsliv kräver ett trovärdigt och riskbaserat tillsynsarbete. Det har vi inte idag.

[/flowy_subscriber_only]