[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]:paragraph –>
En studie om skrubbervattens negativa effekt på vattenlevande organismer har just publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science and Technology. Studien är utförd av IVL Svenska Miljöinstitutet och Norska Polarinstitutet.
Sjöfartstidningen har tidigare rapporterat om denna forskning. I ett EU-finansierat projekt utförde IVL svenska Miljöinstitutet mellan 2018 och 2020 tester på olika vattenlevande organismer, som utsattes för varierande koncentrationer under varierande tid av skrubbervatten från fartyg som går i trafik på Nordsjön.
Enligt forskarnas analyser har skrubbervattnet negativa effekter på djurplankton. Testerna har utförts med skrubbervatten från olika fartyg utrustade med öppna och slutna skrubbersystem. Vatten från båda typerna av system innehöll höga koncentrationer av bland annat tungmetaller och PAH:er (Polycykliska aromatiska kolväten).
Från Gullmarsfjorden hämtades djurplankton av hoppkräftsarten Calanus helgolandicus, vilka under ett antal dagar exponerades för olika koncentrationer av skrubbervattnet.
– I samtliga tester med skrubbervatten såg vi en förhöjd dödlighet och hämmad eller störd utveckling. Effekterna syntes redan vid så låga halter som 0,04 procent av vattnet från det slutna skrubbersystemet och vid en procent av vattnet från det öppna systemet, säger Maria Granberg, marin ekotoxikolog på IVL Svenska Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.
De djur som testades, hoppkräftor, utgör upp till 80 procent av världshavens djurplanktonbestånd och håller en nyckelposition i marina näringskedjor. Hoppkräftor är den viktigaste födan för många fiskarters larver och negativa effekter på hoppkräftor får också negativa konsekvenser för många fiskarter som till exempel torsk och sill.
Enligt forskarna i studien finns det en påtaglig risk för betydande miljöeffekter eftersom sjötrafiken koncentreras nära kusten där den marina miljön är som artrikast. Dessutom släpps skrubbervattnet ut i ytvattnet, som är den främsta livsmiljön för djur- och växtplankton, många fiskarter och otaliga larver av ryggradslösa djur som musslor, sjöstjärnor och kräftdjur.
Enligt studiens siffror, hämtade från klassningssällskapet DNVGL, finns det nu uppskattningsvis fler än 4.500 fartyg utrustade med skrubbersystem. Kerstin Magnusson, marin ekotoxikolog på IVL Svenska Miljöinstitutet och en av forskarna bakom studien, säger i pressmeddelandet att man nu närmar sig en koncentration av skrubbervatten runt farlederna på nivåer som ger upphov till skadliga effekter.
Till Sjöfartstidningen säger Kerstin Magnusson att det är häpnadsväckande att IMO accepterade utsläpp från skrubbrar utan att först undersöka möjliga risker för havsmiljön. I dagsläget finns bara tre vetenskapliga studier om skrubbervattnets toxikologiska effekter, något som Kerstin Magnusson beskriver som förvånande.
– Vem har kollat att det blir mindre miljöeffekt av att man släpper ut i vattnet än i luften? Jag har inte sett någon göra en sådan miljökonsekvensbeskrivning. Ansvaret ligger kanske inte ytterst hos redarna, för de gör vad de får göra. Ett rederi som väljer ett dyrare bränsle får ett försämrat konkurrensläge. Så det är ju IMO som måste fatta beslut, det är där ansvaret ligger, säger Kerstin Magnusson till Sjöfartstidningen.
Den nya studien, ”Severe Toxic Effects on Pelagic Copepods from Maritime Exhaust Gas Scrubber Effluents”, finns att läsa online i den vetenskapliga tidskriften Environmental Science and Technology.
[/flowy_subscriber_only]