[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Stine Mundal, head of section environmental certification på klassificeringssällskapet DNV GL gav en överblick om vad som är på gång inom bränsleområdet.

– Vi klarar inte av att uppnå 2050-målen utan att se på nya bränslen. Det kommer att vara en blandning av många olika bränslen och många olika lösningar beroende på fartygstyp och var man seglar.

Flytande metan dominerar

Stine Mundal sa att det i många år varit mycket tal om LNG och informerade att det finns 391 fartyg med LNG-drift, inklusive bekräftade order. Därtill finns 143 som är förberedda för LNG-drift.

– Det har varit påtagligt för nybyggen men också för vissa ombyggnader. LNG kommer fortsatt att vara ett viktigt bränsle i en övergångsfas fram mot 2050. Behovet av LNG som bränsle kommer att vara fem gånger så stort 2022 jämfört med slutet av 2018.

DNV GL har tagit fram olika modeller för hur fördelningen mellan olika bränslen utvecklas fram till 2050.

– Oavsett vilken modell vi använder så kommer flytande metan i olika former att dominera bränslebilden 2050.

Ökat intresse för LPG

DNV GL tror att även LPG kommer att vara ett övergångsbränsle för sjöfarten. Under 2019 bestod den LPG-drivna flottan av 12 konverteringar och 11 nybyggen i order, samtliga tankfartyg för transport av LPG.

– Vi ser inte lika många fartyg som med LNG, men vi ser en ökning under det senaste året av fartyg som byggs om till LPG-drift. Det som är spännande med LPG-drift är att det är lättare att bygga om senare till att använda ammoniak som bränsle.

Vidare konstaterade Stine Mundal att många talar om vätgas.

– Det är hittills inte i väldigt stor skala. Den största utmaningen är investeringskostnaden för systemen är dyra och att det tar mycket plats. Vi ser att det inte nödvändigtvis blir en lösning för stora oceangående fartyg, men kanske färjor på platser där man kan bunkra ofta på samma ställe.

Ideell förening

I december 2019 lanserades ett nytt initiativ, den ideella föreningen Responsible Shipping Initiative (RSI), där flera stora transportköpare samarbetar för att främja ansvarsfull sjöfart på Östersjön och Nordsjön. I det första skedet är fokus på bulktransporter.

– Vi har sett att det finns stora brister inom det segmentet och det har inte gjorts lika mycket kontroller där som till exempel inom tanksektorn. Men det enda RSI samarbetar om är ansvarsfull sjöfart, inget annat, berättade Linda Leifsdotter, hållbarhetsspecialist på Stockholm Exergi.

RSI har tagit fram en gemensam standard för inspektioner av de fartyg som används.

– Vi har fyra inspektörer som gör granskningarna åt oss. De har också varit med och utvecklat inspektionsprotokollet. Resultatet läggs in i vår gemensamma databas där alla medlemsföretag kan se utfallet från inspektionen och följa utvecklingen för det fartyget. Det övergripande målet är att höja lägsta nivån i branschen för vi har sett att det finns ganska stora skillnader mellan de bästa och sämsta fartygen.

Återkommande observationer

Sebastian Tamm, logistics manager på EFO, berättade att 35 inspektioner har gjorts hittills, av vilka 10 efter lanseringen i december.

– Exempel på återkommande observationer är tyvärr en väldigt stor brist på engelskkunskaper hos däcksbefälen. Vi har också sett att säkerhetsutrustningen varit gammal, inte fungerat och ibland till och med saknats. Sedan har det generellt varit väldigt låg bemanning och i hög grad tvåvaktsbåtar.

En annan återkommande observation är att den alkoholpolicy som ska finnas ombord inte efterlevs.

– Kommer man då från en region som har en något mer liberal alkoholkultur så är det ett problem att det inte genomförs mer tester ombord.

På frågan om RSI gärna skulle se att det finns fler svenska bulkfartyg fick Sjöfartstidningen följande svar:

– Absolut. Vi använder svenska fartyg så långt det är möjligt men vi skulle gärna se fler svenska fartyg eftersom den svenska bulkflottan är relativt liten.

Framtidens teknik

Eftermiddagen avrundades med två föreläsningar kring temat konkurrenskraft och framtidens teknik.
Ingrid Hagberg, senior advisor, Dare Disrupt, talade under temat disruptiv teknik och innovation. Robin Teigland, professor inom
management of digitalization, på avdelningen Entrepreneurship and Strategy, Chalmers, var sista talare och föreläste om digital innovation och framtidsscenarier.

[/flowy_subscriber_only]