[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only] och hamnar är av avgörande betydelse för såväl export och import som för vår folkförsörjning och vårt försvar. Det var utgångspunkten för det symposium som Kungliga Örlogsmannasällskapet arrangerade på Medelhavsmuseet i Stockholm på tisdagen.
Flera talare med olika ingångar till sjöfarten hade bjudits in för att prata om de nya statsisbrytare som Sverige nu beställer och vilka uppgifter de kan förväntas lösa.
Fredrik Backman, rederichef på Sjöfartsverket, talade om dagens behov av isbrytning. De senaste vintrarna har för isbrytarna inneburit färre assistanser men utspridda över ett större område. Isen flyttar sig, snarare än lägger sig som ett konstant täcke, och det bildas stampvallar som är svåra för handelsfartyg att ta sig igenom.
– Vi behöver vara på flera platser samtidigt, sa Fredrik Backman.
Sjöfartsverkets framtidsprognos för isbrytarna är just färre assistanser men större rörelser. Man ser också ett behov av starkare isbrytare.
Myndigheten förbereder sig nu för att ta hem drift och bemanning av isbrytarna. Sedan millennieskiftet har detta legat på en extern operatör.
– Vi bygger upp en riktig rederiorganisation på Sjöfartsverket. I dagsläget har vi tre fartyg men nu får vi fem till, sa Fredrik Backman.
Två isbrytare är beställda och man har option på en tredje. Hur blir det med den?
– Vi behöver mer forskning innan vi vet vad vi behöver. Vi har fått finansiering för två isbrytare och om vi sedan behöver en tredje likadan, eller om vi istället behöver flera mindre, det vågar jag inte svara på nu, sa Fredrik Backman.
Katarina Gårdfeldt är direktör för Polarforskningssekretariatet, som i många år använt isbrytaren Oden för sina forskningsexpeditioner. De nya isbrytarna som byggs kommer inte vara lämpliga för polarforskning på grund av sin låga isklass, sa hon under symposiet.
– Vi kommer tyvärr få söka efter alternativ, sa Katarina Gårdfeldt.
Polarforskningssekretariatet hoppas dock kunna använda Oden under ytterligare några år.
– Vi hoppas på ett nytt charteravtal för Oden med Sjöfartsverket när det nuvarande löper ut och vi ser fram emot några år till med Oden, sa hon.
Nästa expedition planeras till 2024 och ska gå till ett svårtillgängligt område norr om Grönland.
Anders Hermansson, vd för Föreningen Svensk Sjöfart, talade om de många investeringar som just nu sker i norra Sverige. En fungerande isbrytning är avgörande i det sammanhanget.
– Det räcker inte att man kan komma hit alla månader utom en, eller två eller tre. Man måste kunna komma hit alla dagar. Tillgänglighet året runt är oerhört viktigt. Annars väljer industrin en annan väg, sa Anders Hermansson.
För Svensk Sjöfart och dess medlemmar är beskedet om finansiering av två nya isbrytare ytterst välkommet, betonade han under symposiet.
Anders Hermansson fick också frågan hur sjöfarten ser på de vindkraftssatsningar till havs som planeras, och svarade att man generellt är positiv, eftersom ökad elproduktion är enormt viktigt även för sjöfarten, men att det är viktigt att säkerhetsavstånden hålls.
– Det finns mycket yta och jag är övertygad om att det går att samexistera, sa Anders Hermansson.
Susanne Karlsson, politiskt sakkunnig inom Sveriges Hamnar, talade om hamnperspektivet. Dan Broström, senior adviser på Sjöfartsverket, talade om designen av de nya isbrytarna och samarbetet med Finland i det arbetet. Sjöfartstidningen har tidigare skrivit om designen här.
De nya isbrytarna ska byggas för metanoldrift. De byggs för ett tidsperspektiv på 50 år.
– Vi utgår från att det kommer att ske tekniska förändringar under den här tiden, men skrovet ska hålla i 50 år, sa Dan Broström.
Dagen avslutades med en paneldebatt där även Håkan Nilsson, chef för Marinstaben, deltog. Han fick frågan hur det förändrade säkerhetsläget påverkat försvarets syn på isbrytarna. Enligt honom spelar det ingen roll vem som äger och driver dem så länge det är en statlig myndighet, för de är fortfarande statsfartyg.
Håkan Nilsson fick också frågan vilken ytterligare roll isbrytarna kan få i ett läge med höjd beredskap.
– Ett tydligt krav vi har ställt är att de ska kunna utgöra flygplatser för försvarsmaktens helikoptrar. I övrigt är det i grund och botten inget speciellt utöver det vi haft tidigare, sa Håkan Nilsson.
Moderator för symposiet var journalisten, författaren och reservofficeren Niklas Ekdal.
[/flowy_subscriber_only]