Fotograf: Anna Lundberg

Kategori: Folk/företag | Miljö | Säkerhet

Knappa resurser och biobränslen på Köms-möte

Flottans numerär räcker inte i en kris, konstaterades det på Köms sammanträde i Göteborg.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]ammanträde i Göteborg.

Kungl. Örlogsmannasällskapet (Köms) höll i dagarna sitt ordinarie sammanträde i Göteborg, ombord på ångaren Marieholm, som ligger förtöjd i Marinan. Under den senare delen av sammanträdet, som var öppet för hugade, hölls anföranden och diskussion främst på temat alternativa bränslen.

Mötesplats

Köms, grundad 1771 och därmed en av de äldsta kungliga akademierna i Sverige, är en av inte så många etablerade mötesplatser för marinen och handelssjöfarten. I Köms fyra vetenskapsgrenar utförs vad man kan kalla vetenskaplig omvärldsbevakning och trendanalys, som sammanställs och läggs fram bland annat vid sällskapets sammanträden och i deras publikation, Tidskrift i Sjöväsendet.

Plan för marinen

Just nu arbetar till exempel vetenskapsgrenen som är inriktad på bland annat sjöfartsskydd samt skyddet av våra hamnar och handelsvägar på sin del av Marinplanen, berättar Köms-medlemmen och sjöjuristen Sten Göthberg. Köms Marinplan sammanfattar läget för marinen och vad akademien vill och önskar.

Kommendörkapten Patrik Norberg inledde mötet med sitt inträdesanförande, vilket är brukligt efter inval (eller installation som sällskapet kallar det) i akademin, som presenterade hans verksamhet inom marinen, där han ägnar sig åt utveckling i både det korta och långa perspektivet.

Betydande utmaningar

Patrik Norberg skildrade läget för marinen med att det på kort sikt är gott och räknade upp ett antal gjorde eller snart kommande investeringar, men han betonade att i det längre perspektivet har marinen betydande utmaningar framför sig.

Han återkom flera gånger till marinens låga numerär, det vill säga att flottan i dagsläget är liten, och att delar av flottans åldrande ytstridsbestånd fram emot mitten av 2020-talet kommer att behöva bytas ut, som korvetten Gävle, eller väsentligt rustas upp och utvecklas, som korvetten Visby. 

På önskelistan står luftvärnsrobotar till Visbykorvetten, men framför allt allmän utveckling av den för ytstridsberedskapen centrala korvetten.

Samarbete som kostar

Sverige har ett långtgående försvarssamarbete med Finland, vilket Patrik Norberg talade gott om men med påpekandet att samarbetet tar mycket resurser i ett läge där marinen i allmänhet ”lappar och lagar för att det ska fungera här och nu”, vilket han menar gör att det långa perspektivet ofta hamnar i bakgrunden.

Under den följande frågestunden framfördes att numerären täcker behoven i dag, när allt är lugnt, men inte i ett krisläge. Om hotnivån ökar är det till exempel risk att beredskapen för sjöfartsskydd, en av flottans huvuduppgifter, inte är tillräcklig med dagens resursnivå.

Biobränslen i US Navy

Kommendör Elisabeth Thomas, marinattaché från US Navy, höll ett anförande om the Great Green Fleet, en satsning från US Navy som går ut på att blanda in 50 procent biobränsle i flottans konventionella diesel. Källorna till biobränslet som US Navy prövar är bland annat animaliskt fett, vegetabilisk olja och alger.

Huvudsyftet med satsningen är att skapa ett kostnadseffektivt sätt att minska flottans miljöpåverkan och inte minst beroende av importerad olja.

Elisabeth Thomas säger att biobränslesatsningen har visat positiva resultat, som till exempel mindre partikelutsläpp, men inte påverkat marknaden för biobränslen i önskad utsträckning, bland annat beroende på att USA:s system för upphandling till flottan ställer krav på tillverkare som kan vara svåra att motsvara. 

Stenas väg till skrubbers

Per Stefenson jobbar på Stena Teknik och berättade om Stenas många olika försök att minska sin miljöpåverkan på ett ekonomiskt hållbart sätt. När LNG visade sig vara både svårt och dyrt att gå över till började Stena undersöka vad metanol och avgasrening hade att erbjuda i stället.

Han visade med flera exempel hur utvecklingen av och marknaden för alternativa bränslen har blivit utmanad av det låga oljepriset. Stenas experiment med att köra Stena Germanica på metanol fortlöper trots att metanolpriset av samma skäl är relativt högt. Fram emot 2050 vill Stena nå målet om nollutsläpp och det kommer att kräva satsningar på flera fronter.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]