”Det är lättare att ställa krav på kaffet på kontoret än på transporterna man köper”

Kvalitet kostar. Det förhåller vi oss till när vi ekiperar oss eller köper livsmedel. Men vi gör det inte lika naturligt när vi, direkt eller indirekt, köper transporter. Transportköpares kunskap om transporterna som ligger bakom att deras varor blir tillgängliga där och när de vill är begränsad. Visst finns det transport­köpare som är föredömen i att ställa kvalitativa krav på transporterna men faktum är att många inte förstår vilka säkerhetskrav, sociala krav, miljö- och klimatkrav etc de kan eller bör ställa på transporterna. Det är lättare att ställa krav på kaffet man dricker på kontoret än på transporterna man köper.

För att underlätta talas det av och till om att certifiera eller märka transporterna utifrån dess karaktär. Det finns olika sätt att märka produkter och tjänster som har sådana karaktäristika som man eftersträvar. Alla känner till vitvarornas A–G och en rad andra märkningar av konsumentnära produkter. Inom transportområdet tar åkerinäringen ett kliv framåt med Fair Transport.

Kanske skulle det vara bra med ett sådant även inom sjöfarten även om sjöfartens internationella prägel komplicerar betydligt. Dessutom har vi redan märkningarnas märkning. Den som köper en transport med denna märkning lovar vi får en tjänst i absolut världsklass. Såväl när det gäller miljö- och klimat, säkerhet som ansvarstagande inom de sociala områdena. Antalet leverantörer som har denna märkning är dock bekymmersamt lågt. Märkningen är att den svenska flaggan vajar stolt i aktern på fartyget.

Antalet sådana kvalitetsmärkta leverantörer, det vill säga svenskflaggade fartyg, kan med några politiska drag enkelt ökas. Den svenskflaggade flottan är i dag liten men så sakteligen växande. Flaggan är ett kvalitetsmärke på transporten, men också på landets sjöfartspolitik. Den maritima strategin, tonnageskatten, nationella planen, godsstrategin och forskningssatsningen har bidragit till att den svenska flaggan ökat men takten i förbättringarna behöver skruvas upp och politiken måste leverera utifrån de signaler man har skickat.

Fler svenskflaggade fartyg genererar samhällsekonomiska vinster av rang. Det blir fler arbetstillfällen inom hela den maritima näringen, det stärker självkänslan hos besättning och redare, det signalerar framtidstro som gör att satsningarna på än mer hållbar sjöfart ökar, det stärker landets internationella trovärdighet i sjöfartsfrågor inte minst när vi driver på för mer socialt ansvarstagande sjöfart, en nykter sjöfart och sjöfart med mindre klimatavtryck.

Fler svenskflaggade fartyg är också helt nödvändigt för det svenska totalförsvaret – såväl för sjömätning och kabelservice som för att förflytta och försörja arméer och allmänhet med förnöden­heter och drivmedel.

Sjöfartens kvalitetsmärke nummer ett är den blågula flaggan. Den tar oss mot ett hållbart samhälle. Hjälp oss nå det samhället! 

Texten är skriven av företrädarna för alla tre parterna i Blå Tillväxt:
Kenny Reinhold, Mikael Huss och Rikard Engström

Denna text publicerades först i Sjöfartstidningen nr 06/2019

Kommentarer

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.