[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Business Sweden, tidigare Exportrådet och Invest Sweden, stod som medarrangör tillsammans med Swedocean vid torsdagens seminarium i Långedrag, utanför Göteborg.

Kartläggning

Business Sweden, med både stat och näringsliv som ägare, fick i somras i uppdrag av regeringen att kartlägga det svenska utbudet av varor och tjänster inom den maritima sektorn och att identifiera internationella marknader där svensk export kan ökas. I mitten av mars i år ska rapporten presenteras, men redan på torsdagens seminarium fick Swedoceans medlemmar några heta tips om marknader som är möjliga att slå sig in på.

– Norsk sjöfart är sakta på väg uppåt efter oljeprisets nedgång, som följdes av att många fick lämna jobben, säger Bonnie Sjöblom på Business Sweden.

Positivt i det negativa

Bonnie Sjöblom menar att oljeprisets fall 2014 också fick många positiva effekter. Bland annat medförde det en tilltagande eftermarknad, en större utrikesflotta, man fokuserade mer på kostnader och innovativ teknik samtidigt som tonnaget mätt i dödvikt ökade. Men mycket negativt också förstås; nyinvesteringarna minskade, man räknade in färre norskflaggade fartyg och 100 norskkontrollerade offshore-fartyg lades upp på land. 2014 stod offshore-flottan för 70 procent av alla nybyggen som levererades till Norge, 2015 sjönk siffran till 30 procent.

500 miljarder

– Men förra året började man se sig om efter nya fartyg och intresset för ny teknik är jättestort i Norge, som i dag – trots allt – har världens näst största offshore-flotta efter USA. 

Norges maritima näring sysselsätter drygt 100.000 personer och står för en tredjedel av landets totala export. Totalt omsätter den norska maritima näringen cirka 500 miljarder norska kronor, enligt Business Sweden.

Svenska företag

Grannlandet Finlands maritima sektor är en framgångsaga, enligt Elina Rantanen på Business Sweden.

– Finland valde att prioritera varvsindustrin och har lyckats. På tre år har det finska marinklustret fördubblats och omsätter i dag åtta miljarder euro, jämfört med fyra miljarder 2013. Det finns en bred kompetensbas, men nu är även internationella aktörer på väg in och det välkomnas. Till exempel vill man ha in tyska och svenska företag.

Beroende av nya leverantörer

Varvet i Åbo, Meyer Turku, fokuserar på kryssningsfartyg och har en orderstock som är fulltecknad tio år framåt.

– Där finns det en öppning för svenska företag. Även Rauma Marine, några mil norr om Åbo, har sagt att de vill få in svenskt kunnande. Nyligen fick de en stororder, värd 1,2 miljarder euro, att bygga fyra fartyg till det finska försvaret. Varvet är helt beroende av nya leverantörer.

[/flowy_subscriber_only]