Fotograf: maersk line

Kategori: Ekonomi | Politik

Sjöfarten skapar värde

I Norge har man bevisat att sjöfarten skapar värden som är svåra att ersätta.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only]är svåra att ersätta.

Rederinäring och sjöfolk. En trött, subventionerad, skattebefriad del av samhället som bara kostar pengar eller kärnan i ett innovativt större sammanhang som i allra högsta grad genererar värde och omistlig kompetens till ett land? I våra västra grannländer präglas synen på de egna maritima sektorerna av det senare.

Norge är av tradition den stora sjöfartsnationen i Norden och man har den mest kompletta maritima sektorn. Kärnan i denna består av en rederinäring som kontrollerar världens sjätte största handelsflotta samt omkring 18.000 sjöfolk.

Sektorns utveckling

Menon Business Economics har på uppdrag av Maritimt Forum följt sektorns utveckling och hur den bidrar till landets välstånd sedan 1997. I våras kom rapporten för 2009, och slutsatsen är att den maritima sektorn bidrar till norsk ekonomi och utveckling i betydligt större grad än de flesta andra sektorer.

I sin rapport ”Norsk maritim verdiskaping 2009” har man använt en relativt snäv definition av den maritima sektorn och begränsar den till de aktiviteter som krävs för att bygga, utrusta och driva ett fartyg, tekniskt och kommersiellt. Man räknar inte in fiske och fiskodling, offentlig sjöfartsrelaterad verksamhet, varv som är specialiserade på offshoreutrustning och leverantörer av utrustning till fasta och flytande offshoreinstallationer i sektorn. Banker, finansinstitut och juristbolag som inte har sin sjöfartsverksamhet organiserad i dotterbolag finns inte heller med. Det innebär bland annat att två av världens största fartygsfinansiärer, DnB Nor och Nordea, inte räknas in. Med den definitionen beskriver rapporten en sektor på totalt 4 300 företag med nästan 96 000 anställda som 2009 omsatte NOK 392 miljarder. Dessa levererade ett värdeskapande (enkelt utryckt omsättning minus inköpta varor och tjänster) på NOK 132 miljarder.

Den maritima sektorn bidrog med 5,5 procent av Norges BNP det året, en stadig uppgång sedan början av 2000-talet när den låg på strax över 3,5 procent. Som internationellt konkurrensutsatt sektor är den maritima därmed den näst största i Norge efter olja och gas.

Tufft för rederierna

Som för så många andra var 2009 inget höjdarår för norsk sjöfart. Hösten innan hade siste man släckt ljuset och låst dörren till Lehman Brothers kontor i New York, med finanskris och lågkonjunktur som följd. Lägg till detta att fraktraterna pressades allt mer i takt med att världens varv fick snabbare snurr på fartygsleveranserna från en gigantisk orderbok.

Om det var tufft för rederierna så var det sista en fördel för en annan del av sektorn – varven och underleverantörerna som hade fullt sjå med att producera och leverera allt det rederierna hade beställt. Det innebar att sektorns totala värdeskapande 2009 ”bara” minskade med NOK nio miljarder jämfört med rekordåret 2008.  

Sektorn kännetecknas av ett mycket högt kompetensinnehåll, inte minst på grund av offshoreutvecklingen i Norge. 

Produktiviteten är också mycket hög i sektorn. Värdeskapandet per anställd är betydligt högre än i det övriga norska näringslivet. Lönenivåerna är också rejält tilltagna och den genomsnittliga nivån i sektorn är nästan 50 procent högre än i ett genomsnittligt norskt företag.

Enligt rapporten genererades nästan NOK 35 miljarder, eller NOK 360 000 per anställd, i skatt och sociala avgifter 2009. Om sektorns lönenivå skulle sänkas till genomsnittsnivån i norskt näringsliv skulle statskassan gå miste om NOK 18 miljarder.

Den summan är korrigerad för statens kostnader för sjöfartsstödet, d v s de cirka NOK 1,6 miljarder som rederierna får tillbaka för att kunna ha norska sjömän anställda och därmed kunna behålla den operativa kompetens från sjön som enligt rapporten är kritisk för hela sektorns utveckling.

I Danmark har man en bredare syn på sin maritima sektor. Här inkluderar man alla verksamheter som har sina aktiviteter på, i eller vid havet. Därmed räknas också fiske, energiutvinning och kustturism in i ”Det blå Danmark”. 

Med denna definition levererade sektorn en direkt värdetillväxt på DKK 85 miljarder brutto samt en indirekt (som sektorns företag genererar i andra sektorer) på cirka DKK 18 miljarder 2009. I siffrorna ingår dock inte turism och offshore vindkraft eftersom statistiken för dessa inte är tillräckligt precis. Antalet anställda direkt och indirekt var 116 000.

Stor fråga i Danmark

2006 var sektorns bruttovärdetillväxt DKK 110 miljarder varav rederinäringen svarade för DKK 17 miljarder. Den maritima sektorn svarade då för åtta procent av Danmarks ekonomi. 

Att inte ta in skatter från 12 000 välbetalda medborgare, hur kan det vara en fördel för samhället? Det var en stor fråga i Danmark fram till juli 1988, då den första delen av de nya ramvillkoren för sjöfarten fastställdes i Det Blå Danmark. Detta begrepp vidgades i mitten av 1990-talet till att omfatta den totala maritima miljön kring sjöfarten.

När lagen om ett Danskt Internationellt Skeppsregister antogs av Folketinget i juli 1988, var det efter en lång process driven främst av Danmarks Rederiforening och dess energiske VD Knud Pontoppidan. Han lyckades övertyga en majoritet av politikerna i en borgerlig regering att samhället skulle tjäna på att avstå från skattebetalningar från de omkring 12 000 personer, som i slutet av 1988 var anställda på danskflaggade fartyg. 

Fri från beskattning

Det var med vånda man lät en viss grupp bli fri från beskattning, men tiden har visat att det är och har varit en bra affär för Danmark genom att sektorn som helhet har bidragit riktigt gott till den danska statskassan. Rederiforeningens argument var att om inte något drastiskt blev gjort, var det sannolikt att fartygen skulle flaggas ut med färre danska medborgare till sjöss som följd. Danskt maritimt know-how skulle försvinna till utlandet tillsammans med forskning och utveckling. Om den nya lagstiftningen antogs skulle däremot Det Blå Danmark kunna bibehålla eller öka sysselsättningen ombord.

– Jag skulle säga att vi har visat att våra löften från 1988 har hållit, vi har ökad sysselsättning och ökar stadigt inseglingen av utländsk valuta till den danska betalningsbalansen. I själva verket har Det Blå Danmarks andel av den danska exporten ökat från 6 procent 1992 till 17 procent 2010, säger Jan Fritz Hansen, vice direktör i Danmarks Rederiforening.

Rekord i dåliga tider

Den blå Danmark nådde rekordåret 2008 en insegling av utländsk valuta på DKK 190 miljarder. Trots en del rejält dåliga sjöfartsmarknader 2010 nådde man ändå upp till DKK 175 miljarder. Valutainseglingen har ökat kraftigt under åren och var till exempel år 1992 ”bara” DKK 25 miljarder.

Kärnan i Det Blå Danmark består av en rederinäring som är den snabbast växande i Norden. Danska rederier äger tre procent av världshandelsflottan, kontrollerar fem procent av den och transporterar cirka 10 procent av världshandeln.

Sektorns utveckling

Ett annat löfte som utlovades 1988 var att bibehålla eller öka sysselsättningen inom sjöfartsnäringen. Det har infriats. Det finns fler ombordanställda under 2010 än under 1988. Då fanns 11 900 personer anställda på danska fartyg, varav cirka
5 000 danska medborgare.

Denna siffra ökade under 2009 till 13 602 personer och av dessa var 6 374 personer danska medborgare anställda i den danskflaggade delet av flottan, som under 2011 uppgick till 589 fartyg på totalt 14.4 milloner DWT. Tonnagemässigt är det nästan dubbelt upp jämfört med 1992, då det fanns 603 fartyg på totalt 7,8 milloner DWT. Ombord och iland sysselsätter rederierna cirka 30 000 personer.

– Det är för oss ingen tvekan om att de ramvillkor som gavs Det Blå Danmark har gett stora skatteintäkter från de många anställda inom rederikontoren och kringnäringarna. Rederikontoren i Köpenhamn är till exempel bemannade av relativt välbetalda anställda som betalar skatt till samhället, säger Jan Fritz Hansen.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]