Jonas Bäckstrand på Statens Haverikommission.

Fotograf: Skärmdump

Kategori: Haveri

Nya slutsatsen: Estonia var inte sjövärdig

Estonia var inte sjövärdig när hon förliste 1994. Det är den nya preliminära slutsatsen från haverikommissionerna i Estland och Sverige, som under måndagen höll presskonferens om den pågående undersökningen av vraket.

Två nya huvudsakliga preliminära slutsatser om Estonia presenterades under måndagsförmiddagen på en presskonferens i Tallinn, där representanter från haverikommissionerna i Estland, Sverige och Finland närvarade. Den första slutsatsen i den delrapport som offentliggjordes är att vraket efter Estonia är i dåligt skick, den andra att fartyget inte var sjövärdigt när det förliste.

Nya undersökningar av vraket inleddes efter att tidigare oupptäckta hål i vrakets skrov hade visats i en tv-dokumentär hösten 2020. Estlands, Sveriges och Finlands haverikommissioner deltar i undersökningsarbetet.

3D-modell av Estonia.

Omfattande skador

En stor del av måndagens presskonferens ägnades åt att visa resultatet av undersökningarna av vraket och havsbotten vid vraket. En detaljerad 3D-modell av vraket har skapats med hjälp av bland annat fotogrammetri, alltså tiotusentals högupplösta stillbilder som läggs samman till en tredimensionell modell. Modellen, som finns tillgänglig på webben, visar omfattande skador och deformationer på vraket.
Enligt rapporten matchar skadorna på vraket som avslöjades i dokumentären 2020 de delar av havsbotten som består av utskjutande berggrund.

– Det är tydligt från den här modelleringen att havsbotten följer skadorna på vrakets skrov, säger Jonas Bäckstrand, ställföreträdande generaldirektör på Statens haverikommission (SHK) på presskonferensen.

Haverikommissionerna anger att det i arbetet hittills inte har framkommit några fakta som motsäger den tekniska förklaringen till olyckan som anges i 1997 års rapport av den tillfälliga internationella utredningskommissionen JAIC. Enligt rapporten finns ”ingen indikation på en kollision med ett fartyg eller ett flytande föremål och det finns inte heller någon indikation på en explosion i fören”.

Inte sjövärdigt

I JAIC:s slutrapport från 1997 gjordes bedömningen att Estonia var sjövärdig när hon lämnade hamnen i Tallinn den 27 september 1994. I den delrapport som presenterades under måndagsförmiddagen är slutsatsen däremot att fartyget inte var sjövärdigt när hon avseglade och sedan förliste. SHK och Estlands motsvarighet OJK baserar detta på två fakta:

”1) brister fanns i konstruktionen av bogvisiret som kunde ha upptäckts om en inspektion av förens delar hade genomförts, och 2) eftersom bogrampens placering som en övre förlängning av kollisionsskottet hade baserats på ett praktiskt beslut om ett undantag från reglerna, borde villkoret för undantaget ha noterats i det relevanta certifikatet, men så skedde inte. Om det senare hade blivit noterat i det relevanta certifikatet, skulle fartyget inte trafikerat linjen Tallinn–Stockholm” (redaktionens översättning), står det i delrapporten.

– Någon inspektion av bogpartiet utfördes inte. Vi fick också reda på att det relevanta certifikatet inte hade utfärdats om en sådan inspektion hade utförts. Det betyder att Estonia inte var sjövärdig. Om en sådan inspektion hade utförts hade brister hos visiret kunnat upptäckas, och olyckan hade då sannolikt inte ägt rum, säger Rene Arikas, direktör på OJK, på presskonferensen.

”Föll mellan stolarna”

Jonas Bäckstrand på SHK kommenterar omvärderingen av Estonias sjövärdighet på presskonferensen:

– Undersökningen av bogpartiet föll antagligen mellan stolarna, mellan klassningssällskapet och flaggstatens sjöfartsmyndighet. Och när det gäller vårt resonemang kring omvärderingen av sjövärdigheten, så baserar vi den på fakta som redan är kända och nämnda i JAIC-rapporten, men vi använder en bredare definition av termen sjövärdighet. Så det är inte nya fakta men en ny slutsats, för vi har gått djupare i analysen av sjövärdighet än vi tror att JAIC gjorde, som hade en mer operationell synvinkel på termen.

Läs mer i delrapporten, som finns på SHK:s hemsida.

De tre haverikommissionerna fortsätter analyserna av insamlade data. Dessutom pågår kompletterande intervjuer med överlevande och relaterad personal och man arbetar på en modellering av de strukturella skadorna på vraket. Det kan dessutom bli ytterligare undersökningar – bland annat vill man bärga bogrampen och undersöka vraket invändigt.

– Vi vill dokumentera skadorna även på bildäck, säger Jonas Bäckstrand på SHK.