Trafikverkets förslag till nationell plan för infrastruktur presenterades före Rysslands invasion av Ukraina. Nu har säkerhetsläget förändras och Sverige behöver stärka krisberedskapen och öka den nationella robustheten i transportsystemet. Det skriver arton industriföreträdare från både arbetsgivare och fack på DN debatt.

Parterna föreslår i artikeln att regeringen prioriterar tre områden: underhåll av befintlig infrastruktur, elektrifiering av vägtrafiken och en ny isbrytarflotta som också anslagsfinansieras. 

”Det skulle ge ett transportsystem som går att lita på, ett minskat beroende av fossila bränslen, stärkt krisberedskap och en fortsatt stark svensk industri”, skriver debattörerna, och fortsätter:

”När det gäller vinter­väghållning hanteras sjöfarten olikt andra trafikslag. Snöröjning på väg och järnväg är en statlig angelägenhet och anslagsfinansieras av Trafikverket. För isbrytning finns ingen anslagsfinansiering, trots att sjöfarten är ett politiskt prioriterat trafikslag.”

Man skriver också att Sveriges isbrytarflotta är ålderstigen och att investeringar i nya isbrytare därför är mycket angeläget, annars riskeras haverier och störningar i sjötrafiken under vintertid, vilket skulle betyda mycket stora kostnadsökningar för industrin i norra Sverige.

Industriföreträdarna menar att finansiering och drift av nya isbrytare via den nationella infrastruktur­planen även skulle säkerställa att många av regeringens uppsatta mål kan nås:

”Alternativet är ökade kostnader för all sjöfrakt, vilket skulle försämra möjligheterna att nå transportsektorns klimatmål och bromsa den överflyttning från land- till sjötransporter som regeringen vill se. Vi noterar också att det finns ett tillkännagivande till regeringen från riksdagen om att finansieringen av nya isbrytare bör ske inom ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen”, skriver industriföreträdarna.