[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

– Det är klart att det väntar utmaningar men genom att nu stärka konkurrenskraften för sjöfarten och basindustrin kompenserar vi för de ökade kostnaderna som uppkommer när kravet på miljövänliga bränslen genomförs 2015, säger infrastrukturminister Catharina Elmsäter–Svärd till Sjöfartstidningen efter att hon hållit sitt invigningstal på Donsö Shipping Meet. 

Sjöfartsverket kommer att tilldelas 900 miljoner i en särskild satsning perioden 2014-2016 (300 miljoner per år), i den kommande bugdetproppen som presenteras den 18 september.

Pengarna ska gå till isbrytning samt drift av kanaler och slussar, insatser som bekostas helt av farledsavgifter. Regeringens tanke är helt enkelt att Sjöfartsverket, via ökade anslag, ska kunna sänka farledsavgifterna vilket innebär minskade kostnader för rederier och företag. 

Över miljarden totalt

Till detta kommer en permanent höjning på 45 miljoner kronor till Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningsverksamhet. Detta innebär att regeringen satsar totalt 1,035 miljarder på sjöfarten perioden 2014–2016.

– Utöver tidigare satsningar som sänkt bolagsskatt, mer forskningsresurser och en historisk satsning på infrastruktur så utgör detta ännu en länk för att stärka konkurrenskraften för vår basindustri och säkra svenska jobb, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

Blir det mer pengar?

Om Sjöfartsverket får mer ”extrapengar” efter 2016 är oklart, dels för att regeringssammansättningen kan förändras i och med valet 2014 men också för att den borgerliga regeringen inte vill utlova mer pengar för en längre tidsperiod då man först vill analysera effekterna av de ökade anslagen.

Detta innebär att redarna och företagen i realiteten bara är ”utlovade” sänkta farledsavgifter under två år, medan kravet om max 0,1 procent svavel i fartygsbränslet i Engelska kanalen, Nordsjön och Östersjön finns kvar, liksom de ökade kostnaderna.

– Regeringens besked i dag tar inte bort sjöfartens och industrins kostnader för svaveldirektivet, här talar vi om väldigt stora pengar. Men detta är ändå ett litet steg och hellre många små steg än inga alls, säger Christer Schoug, vd för Sveriges Redareförening till Sjöfartstidningen, och fortsätter:

– Vi har ända sedan handlingsplanen (för sjöfarten red. anm.) presenterades tidigare i år fått positiva signaler från regeringen. De börjar uppfylla bit för bit och det tycker vi är positivt.

Skenande bränslekostnader

Enligt Sjöfartsverkets tidigare bedömningar kan bränslekostnaderna komma att öka med 50 till 55 procent år 2015. För fartyg som mestadels transporterar gods mellan hamnar inom SECA kan ökningen av bränslekostnaderna uppgå till hela cirka 70 procent. Enligt Sjöfartsverket kommer sjöfartens transportkostnader att öka med i genomsnitt 20 till 28 procent. På industrisidan räknar till exempel Skogsindustrierna med 1,3 miljarder per år i extra kostnader för svaveldirektivet. 

Jernkontoret som är stålindustrins branschorganisation, räknar också med miljardkostnader.

– Det kommer att bli väldigt kostsamt för våra företag, bara för SSAB handlar det om hundratals miljoner i extra kostnader. Totalt för alla företag rör det sig om miljardbelopp, sa Bo-Erik Pers, vd för Jernkontoret, i en tidigare intervju.

[/flowy_subscriber_only]