[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]und av det rådande pandemiläget med 70 närvarande åhörare. Webbinariet inleddes med att Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén höll ett inledningsanförande där hon övergripande bland annat berättade om Sjöfartsverkets arbete under pandemin.
– Vi har tydligt prioriterat leverans före ekonomi och det har vi gjort i dialog med Regeringskansliet, sa hon.
Katarina Norén presenterade siffror för första kvartalet 2021 där det framgick att 99 procent av lotsningarna skett inom den tid som Sjöfartsverket utlovat, att de assisterat över 600 fartyg inom isbrytningen och att VTS:en ingripit vid 19 tillfällen där det skulle ha kunnat skett olyckor.
Katarina Norén berättade även att Sjöfartsverket rent ekonomiskt har en prognos för 2021 på ett förlustresultat på -78 miljoner kronor, vilket är 12 miljoner sämre än budgeterat.
– Det är för att vi har väldigt svårt att bedöma hur passagerartrafiken blir under året så det kan bli ett ännu sämre resultat, sa hon.
Dessutom lyfte Katarina Norén frågan om avgiftshöjningarna som blivit framflyttad eftersom regeringen lagt en paus i sitt resultatkrav. Den 1 september kommer dock bland annat farledsavgiften att höjas med 0,3 procent och lotsavgiften med 10 procent.
– Vi hoppas att det är näst sista höjningen för att komma upp i full kostnadstäckning för lotsningen, sa hon.
Samtidigt planerar Sjöfartsverket för en ny avgiftsmodell som preliminärt ska börja gälla 2023 där det ska komma ett förslag i slutet av året.
– Vårt mål med den nya avgiftsmodellen är att vi ska finanserna Sjöfartsverkets tjänster på ett rättvisande och hållbart sätt. Vi vill inom ramen för finansieringen optimera vårt bidrag till det transportpolitiska målet och Sveriges konkurrenskraft, sa hon.
Efter Katarina Norén presenterade Joel Smith, infrastrukturdirektör, vad som händer i Sjöfartsverkets pågående och kommande farledsprojekt, bland annat kring arbetet med att på rekordtid optimera den nya inlandsfarleden Herrhamraleden.
– Ett bra jobb som vi gjort tillsammans där hela Sjöfartsverket kommit samman och organiserat på bara en dryg månad, sa han.
Sjöfartsverkets rederidirektör Fredrik Backman berättade därefter om den nyss avslutade isbrytarsäsongen samt om arbetet med att ta fram en design för nästa generations isbrytare där en halvtidsrapport presenterats från fiska designfirman Aker Arctic som bland annat påvisat en lägre beräknad prislapp för varje isbrytare.
Därefter följde en dragning av utredaren Björn Andreasson kring arbetet med ställa om till en fossilfri fartygsflotta och efter det en presentation av Johan Wahlström, enhetschef på infrastrukturavdelningen kring arbetet med överflyttning av godstransporter till sjöfart, bland annat kring vilka typer av gods som bedöms ha störst potential att flyttas över. På sträckor över 300 kilometer handlar det om malm och andra produkter från utvinning, livsmedel, kemiska produkter, trä, papper, gummi, transportutrustning och möbler, men det finns även potential för överflyttning av gods på kortare transporter.
– Då pratar vi mest om storstadsområdena och Vänernområdet och då exempelvis om bergmassor vid bygg- och anläggningsprojekt, avfallstransporter och inte minst containers och trailers från noder så som från Norvik till Mälardalen, sa han.
Rådet avslutades med en diskussion mellan Katarina Norén och trafikutskottets ledamöter Johan Büser (S) och Anders Hansson (M) där bland annat Sjöfartsverkets ekonomi diskuterades och hur den påverkar och begränsar exempelvis arbetet med att flytta över gods till sjöfart och ställa om till en fossilfri fartygsflotta.
– Ska man göra allt det här som vi talar om kräver det ett sjöfartsverk med god ekonomi och så är det inte just nu. Det föranleder att vi kommer att se höjda farleds- och lotsavgifter, sa Anders Hansson.
Johan Büser höll med om att Sjöfartsverkets ekonomi är bekymmersam, men berömde ändå regeringens arbete.
– Vi tillförde 300 miljoner under pandemin, regeringen har gjort ytterligare satsningar på totalt 400 miljarder som också kommit sjöfarten till gagn. De åtgärder som gjorts har fått beröm av finanspolitiska rådet, men det har varit ett väldigt tufft år och jag ser framför mig att vi behöver använda ännu mer styrmedel för att främja överflyttning, sa han.
Katarina Norén fyllde på från sitt håll kring överflyttningsdiskussionen och ett önskemål om en bättre samverkan mellan sjöfartens aktörer.
– Vi har enorma möjligheter för det i Sverige, vi har 53 välutrustade hamnar. Men för att använda kapaciteten behöver vi modernisera, göra dem hållbara och få ner kostanden och det kan vi bara få om vi gör ett väldigt väl synkat arbete tillsammans. Vi måste tänka att vi är ett sverige här, säger hon.
[/flowy_subscriber_only]