[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]pa en fossilfri flotta och medel till totalförsvarsuppbyggnaden i fyra år. De har också fått ett tillfälligt anslag för 2022 på 220 miljoner samt 300 miljoner genom klimatkompensation för åren 2023 och 2024.
Nu föreslår Sjöfartsverket i sin treårsplan för åren 2023–2025 flera åtgärder för att stärka sin ekonomi, bland annat att regeringen permanentar vissa av de tillfälliga anslagstillskotten.
Om förslagen går igenom ger de utrymme för en rejäl sänkning av farledsavgifterna redan nästa år, enligt Sjöfartsverkets generaldirektör:
– Vi vill sänka farledsavgifterna med 25 procent, säger Katarina Norén till Sjöfartstidningen.
Sjöfartsverket föreslår i sin treårsplan att det extra anslag på 220 miljoner som myndigheten fick som en engångssumma för 2022 ska permanentas till ett årligt anslag.
– Vi har en dålig ekonomi sedan lång tid tillbaka. Statens andel av finansieringen till Sjöfartsverket har urholkats över tid och därför har vi i flera år för fram behov av 220 miljoner som ska täcka kostnader för fritidsbåtstrafik, slussar och kanaler. Nu fick vi det för första gången för 2022 och för oss är det viktigt att vi får det varje år. Vi vill ha ett permanentat anslag, för att inte sjöfarten ska behöva betala den delen, säger Katarina Norén.
Dessutom förelår Sjöfartsverket att staten inte bara finansierar investeringen i nya isbrytare utan också driften av isbrytarna.
– Infrastrukturministern är tydlig nu med att frågan om statlig finansiering av nya isbrytare kommer att lösa sig. Så i vår anslagsframställan har vi förutsatt att vi får statlig finansiering till isbrytare. Vi behöver dock ett regeringsbeslut för att gå igång. Detta är naturligtvis otroligt viktigt för oss, annars går det inte att fortsätta serva sjöfarten. Sedan har vi under flera år även fört fram att isbrytardriften bör finansieras via statliga medel, för vi tycker att den ska liknas vid vinterväghållning, säger Katarina Norén.
Generaldirektören påpekar gällande storleken på sänkningen av farledsavgifterna att den är avhängig av att myndigheten får godkänt för sitt förslag om hur de ska använda de extra 300 miljoner kronorna i klimatkompensation som regeringen tillför myndigheten för 2023 och 2024. Sjöfartsverket har fått i uppdrag av regeringen att redovisa sina planer för hur de ska använda de 300 miljonerna i mitten av april.
Katarina Norén berättar vidare att myndigheten har gjort en ”inventering av sin underhållsskuld” på sina kulturfyrar, det vill säga fyrar som inte längre har en nautisk funktion men som som ska skyddas enligt Riksantikvarieämbetets riktlinjer.
– Vi har gjort vårdplaner för våra byggnadsminnen, de 38 kulturfyrarna och även andra fyrar. Där finns en underhållsskuld och den gör vi nu en satsning på under tio år. Här ser vi också behov av förstärkta anslag – vår bedömning är att staten och inte sjöfarten ska betala för det, säger Katarina Norén.
Med förslagen i sin treårsplan hoppas Sjöfartsverket kunna bygga upp en buffert i ekonomin över tid.
– Vi behöver en buffert för framtiden för att kunna investera i tjänsteutveckling, fartyg, helikoptrar och annat, säger Katarina Norén.
På frågan om hur troligt hon tror att det är att myndigheten får igenom sina förslag i treårsplanen säger Katarina Norén att de tidigare har fått bra respons på vissa förslag, som bland annat resulterade i anslag för en fossilfri flotta och att de fick de 220 miljoner kronorna i tillskott för 2022, men att de till exempel hittills inte har fått gehör för förslaget att staten ska ta över kostnaderna för driften av isbrytarna.
– För att vi ska vara trovärdiga i förvaltningen av sjöfartens och skattebetalarnas pengar krävs dock att vi fortsätter både effektivisera verksamheten och utveckla våra tjänster, säger Katarina Norén.
[/flowy_subscriber_only]