Generaldirektör Katarina Norén under Sjöfartsverkets branschråd 2022.

Fotograf: Christopher Kullenberg Rothvall

Kategori: Ekonomi | Myndigheter

Ekonomi i fokus under branschrådet

När Sjöfartsverket arrangerade årets branschråd handlade mycket om effekterna av regeringens budgetproposition, men också om gröna korridorer, lotsning både nu och i framtiden och European Maritime Single Window evironment (EMSWe).
Det var närmare hundratalet åhörare på plats i ett konferensrum på nybyggda Jacy’z hotel i Göteborg när generaldirektör Katarina Norén inledde Sjöfartsverkets branschråd 2022 med ett anförande om verkets verksamhet under året, bland annat kring servicelöften, ekonomi och hur Sjöfartsverket jobbar med totalförsvarsfrågan. Hon inledde med att berätta att Sjöfartsverket märkt av en nedgång i antalet fartygsanlöp till Sverige och att antalet lotsningar därmed också gått ner under året. 

[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.

[/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]förande om verkets verksamhet under året, bland annat kring servicelöften, ekonomi och hur Sjöfartsverket jobbar med totalförsvarsfrågan. Hon inledde med att berätta att Sjöfartsverket märkt av en nedgång i antalet fartygsanlöp till Sverige och att antalet lotsningar därmed också gått ner under året. 

Hon presenterade också en siffra som Sjöfartsverket kallar leveransprecisionssiffra kring servicegraden inom lotsningen där Sjöfartsverket menar att de uppfyllt 99,4 procent av lotsningarna inom sitt löfte, som är att i 95 procent av fallen kunna erbjuda lots över hela landet om beställningen kommit fem timmar före önskad tid och med ändringar senast tre timmar före.

– Det vi lovar håller vi, kan man säga. Men vi förstår samtidigt att ni vill ha lots vid ert första önskemål och där ligger vi någonstans 92 eller 93 procent, men det vågar vi inte lova på samma sätt, sa Katarina Norén. 

Siffran 99,4 procent fick kritik från flera av åhörarna, bland annat Fredrik Hermansson, vd för Greencarrier Liner Agency och ordförande för Sveriges Skeppsmäklareförening, som ansåg att siffran är vilseledande.

– Det finns ett steg innan. Det förs en dialog med lotsarna utifrån förutsättningarna vilket gör att den siffran blir totalt missvisande. Vad som är intressant är behovet, det är rätt ovidkommande vad ni kan lova och inte, sa han.

En stor del av tiden handlade om Sjöfartsverkets ekonomi och finansiering.

– Vi har lyckats klara vår budet för 2022, trots de stora ökningarna av bränslekostnaderna. Vi är en organisation som verkligen håller i vår budget när vi bestämt oss och det är vi väldigt stolta över, sa Katarina Norén.

Att Sjöfartsverket fick medel för två nya isbrytare om 3,4 miljarder kronor med option på ett tredje fartyg när regeringen presenterade sin budgetpropositionen, var en sak som fick Katarina Norén att jubla under branschrådet, liksom att Sjöfartsverket får en klimatkompensation om 300 miljoner kronor. Det som Katarina Norén saknade i budgetpropositionen var det särskilda tillskott som under innevarande år legat på 220 miljoner för att täcka kostnader för sådant som Sjöfartsverket inte får finansierat genom anslag eller avgifter. 

– Vi vill helst ha det varenda år, så som Trafikverket har det i deras nationella transportplan där deras underhåll ligger i botten. Självklart ska vår drift också ligga i botten. Nu fick vi det ett år, men inte för 2023, sa hon.

Under dagen pratade Johan Wahlström, chef över enheten för Maritim samverkan och utveckling, om både pågående och avslutade infrastrukturprojekt runt landets kuster. Tillsammans med Björn Garberg, nationell samordnare för inrikes sjöfart, pratade han även om gröna korridorer.

– I Clydebankdeklarationen har man satt ett mål om sex gröna sjöfartskorridorer fram till mitten av 20-talet och fram till 2030 ska det vara betydligt fler. Tanken där är att genom nya lösningar och ny teknik ska man kunna driftsätta dem före 2030 och därefter skala upp sjöfartens omställning på en bredare front, sa Björn Garberg.

Ytterligare en programpunkt under dagen var European Maritime Single Window evironment (EMSWe) som är en ny EU-förordning som trädde i kraft 2019 och som ska tillämpas från 15 augusti 2025. Den ska göra det smidigt för rederier och skeppsmäklare att rapportera och ska möjliggöra en högre grad av automatisering. Mikael Renz är samordnare från Sjöfartsverket och han gav en lägesuppdatering där projektet just nu dras med stora förseningar eftersom bara en av de tre genomförandeakterna är på plats.

– Vi ligger cirka 15 månader back i dag. EU skulle ha varit klara 15 augusti 2021 och detta skulle ha varit fullt implementerat 2025. Och nu ser vi ytterligare förseningar för de två kommande akterna, användarrapporteringen och maskin-till-maskin-rapporteringen. Troligen kommer vi komma upp i en 18 till 20 månaders försening innan vi är färdiga, sa han.

Branschrådet avslutades med en dragning av Fredrik Karlsson på Sjöfartsverkets enhet för forskning och innovation kring navigationsstöd från land.

– Det här projektet handlar om att bygga upp en kunskapsbas för hur man ska kunna stötta fartygen utan lots men på ett liknande sätt som lotsen gör i dag. Vi ska bedriva en större testbädd här i Göteborg i vår nya trafikcentral, sa han.

[/flowy_subscriber_only]

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]