[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]
[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]att Sjöfartsverket brutit mot kollektivavtalet Lotsarb när en lots valt att fortsätta jobba efter 60 år fyllda. Men samtidigt konstaterar domstolen att det är möjligt för lotsar att få arbeta i en ålder över 60 år, men i så fall på ett annat kollektivavtal.
– Att hålla en hög servicenivå till sjöfarten är helt avgörande för Sverige och därför är vi väldigt tacksamma för att några av våra mest erfarna önskar jobba vidare efter 60 år och vill därför ge bra förutsättningar för det. Det är glädjande att Arbetsdomstolen håller med om att det är möjligt att lotsar får jobba efter 60. Vi vill inte bidra till någon åldersdiskriminering, säger Niclas Härenstam, kommunikationsdirektör Sjöfartsverket i ett uttalande till Sjöfartstidningen.
Tvingas betala skadestånd
Eftersom Sjöfartsverket brutit mot gällande kollektivavtal dömer domstolen verket att betala rättegångskostnader samt ett skadestånd till Lotsförbundet på 75.000 kronor.
Inför rättegången bedömde Sjöfartsverket, med stöd av jurister på Arbetsgivarverket, att Lagen om anställningsskydd (LAS) gäller före ett lokalt avtal om pensionsålder, men den linjen underkände Arbetsdomstolen.
– Konklusionen av domen är att vi behöver ta fram separata avtal för de lotsar som vill jobba vidare, vilket vi kommer göra omgående. Vi beklagar samtidigt att vi inte från början tagit hänsyn till denna önskan i vårt nuvarande avtal, säger Niclas Härenstam.
Vill se en snabbare utbildningsväg
Då efterfrågan på lotstjänster är hög liksom medelåldern bland lotsar, kommer det enligt Sjöfartsverket att finnas ett behov de närmaste åren av både nyrekryteringar och att lotsar väljer att jobba efter 60. Sjöfartsverket anser därför att det bör finnas en snabbare utbildningsväg för att bli lots för att på så sätt underlätta nyrekryteringen.
Kommentarer
Patrik Wikand, Lotsförbundet
I Sjöfartstidningen kan man den 20:e augusti läsa en artikel om att ”Arbetsdomstolen nu gett grönt ljus för lotsar att arbeta även efter det att de fyllt 60”. Det är en grav förvanskning av vad domstolen sagt. Att hävda att detta är något nytt är direkt vilseledande. Det är enbart Sjöfartsverket själva som påstått att lotsar inte får arbeta efter 60.
Under nuvarande kollektivavtal är lotsar, med en inställelsetid på 90 minuter, tillgängliga för tjänstgöring under dygnets samtliga 24 timmar. Detta leder till oregelbunden vilotid vilket är påfrestande och sliter på arbetstagarens hälsa. Av den anledningen har man i kollektivavtalet kommit överens om att man vid 60 års ålder ska frånträda själva tillgänglighetsavtalet och istället ges möjlighet att gå i pension, alternativt gå över på ett avtal med reglerad arbetstid. Detta för att värna om individens hälsa. Avtalet är tydligt i sina formuleringar vad gäller hanteringen av övergången från avtal till avtal då en lots fyller 60, vilket också är vad Arbetsdomstolen konstaterar. Detta är långt ifrån att de ”nu gett grönt ljus” till någonting nytt. Man har snarare gett Sjöfartsverket rött kort i hur man förhåller sig till avtal.
Att Sjöfartsverkets inte fått med sig detta visar på en ovilja att se avtalet för vad det är. Det är ingen slump att den här konflikten uppstår i en tid då Sjöfartsverket står inför lotsbrist och en omförhandling av avtalet i sin helhet skulle vara ofördelaktigt för dem. Istället försökte de få Arbetsdomstolen att ogiltigförklara för arbetsgivaren obekväma delar av avtalet, vilket de misslyckades med. Arbetsdomstolen underkände Sjöfartsverkets argumentation om att avtalet är diskriminerande, och konstaterade tvärtom att det finns berättigade skäl för avtalet att ta hänsyn till individens ökade behov av vilotid jämt med en stigande ålder. Här var dock domstolen oenig, men bara i frågan om detta egentligen har någon praktisk betydelse för individen.
Arbetsdomstolen är skarp i sin kritik mot Sjöfartsverket. Man konstaterar att Sjöfartsverket inte bara brutit mot kollektivavtalet utan dessutom ignorerat de bestämmelser som i samma avtal finns gällande att ens försöka komma överens med arbetstagarsidan. Det är ovanligt att en domstol formulerar sig på det sättet, och det är också därför som Sjöfartsverket förlorade målet i sin helhet och dömdes till att betala såväl skadestånd som samtliga parters rättegångskostnader.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att en mer verklighetstrogen rubrik skulle ha varit ”Arbetsdomstolen säger till Sjöfartsverket att skärpa sig”.
Anna Janson
Redaktionen håller med om att formuleringarna i rubrik och ingress var missvisande. Vi har nu ändrat i texten.
Artikeln är stängd för fler kommentarer