[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Det tog inte lång tid från det att Sjöfartsverket i mars presenterat sitt förslag till nytt avgiftssystem tills dess att protesterna från branschen började komma. Redan efter par veckor hördes skarp kritik från tunga instanser som Svensk Sjöfart och Stockholms Hamnar.

Otillräckligt

När remisstiden nu gått ut framgår att Svensk Sjöfart också skriftligt anser att förslaget från Sjöfartsverket är otillräckligt på en rad punkter. Den övergripande kritiken är att förslaget inte räcker till för att fungera som incitament för att investera i miljöförbättrande åtgärder – trots att detta varit ett av målen med det nya systemet och dess nya miljöindex.

– Vi ser att det finns en del goda idéer i förslaget, vi är positiva till principen med miljöindex, men vi ser samtidigt att förslaget inte är tillräckligt genomarbetat och att det har allvarliga brister i konsekvensutredningen, säger Pia Berglund, vd Svensk Sjöfart, i en skriftlig kommentar, och påpekar att föreningen bland annat är kritisk till att motiven för att fortsätta använda redan idag installerad miljöförbättrande utrustning, till exempel katalysatorer, försvinner med det nya avgiftssystemet.

”Har inte analyserats”

Vidare ställer sig Svensk Sjöfart frågande till att förslaget innebär en minskad reduktion av lotsrabatt i Trollhätte kanal, Vänern och Mälaren, plus att undantaget från farledsavgift för transporter av last mellan hamnar belägna inom Göteborg/Vänern-området försvinner.

– Detta går helt emot regeringens intentioner att flytta mer gods till sjöfart. Om konsekvenserna av förslaget innebär att gods istället går på lastbil, vad har då den samhällsekonomiska vinsten blivit? Detta har inte analyserats på något sätt i förslaget, säger Pia Berglund.

Oroade över kostnadshöjningar  

Enligt Svensk Sjöfart finns det ett antal punkter i förslaget som man inte kan acceptera i dess nuvarande form, däribland frågorna om frekvensanlöp, miljöindex, passageraravgift, indelning av dräktighetsklasser och beredskapsavgift. Dessa faktorer behöver utredas ytterligare, anser Svensk Sjöfart, där man i likhet med många andra remissinstanser är bekymrad över vad som händer om isbrytningen inte får några statliga anslag år från och med nästa år – vilket enligt Sjöfartsverket skulle innebära ytterligare avgiftshöjningar på cirka 15 procent.

– Vi har länge krävt att just isbrytningen ska skattefinansieras och därmed likställas med vinterhållning på väg. I Sjöfartsverkets utredning av förslaget saknar vi en analys över hur sjöfartens men också hur svensk konkurrenskraft generellt påverkas, om inte isbrytningen skattefinansieras så som Sjöfartsverket beräknat, säger Pia Berglund.

[/flowy_subscriber_only]