Fotograf: Norsepower

Kategori: Fartygsutrustning | Miljö

Rotorsegel testas på Estraden

En moderniserad version av Flettnerrotor ska reducera bunkerkostnaderna på roro-fartyget Estraden.

[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Prenumerera

Se alla erbjudanden.


[/flowy_non_subscriber]
[flowy_subscriber_only] roro-fartyget Estraden.

Bores roro-fartyg Estraden fungerar som testplattform för ett rotorsegelsystem som utvecklats av det finländska företaget Norsepower. Fartyget har utrustats med ett 18 meter högt rotorsegel akterut.

20 procent

Under gynnsamma vindförhållanden gör den extra vindkraften det möjligt att köra fartygets huvudmaskin på mindre effekt och därmed reducera bränsleförbrukningen trots bibehållen fart.

– Vår teknik kan under gynnsamma vindförhållanden ge upp till 20 procent lägre bränslekostnader och en återbetalningstid under fyra år. Målsättningen för proven till sjöss är att bekräfta den tekniska lösningens pålitlighet och prestanda, säger Tuomas Riski, vd på Norsepower Oy Ltd.

Fullskaletest

Enligt Tuomas Riski är Norsepowers rotorsegel på Estraden det första att testas i full skala till sjöss.

– Det lönar sig att använda seglet i alla andra vindförhållanden än rak motvind. Den bästa effekten får man ut vid relativt hård vind som kommer rakt från sidan, säger han till Sjöfartstidningen.

För att rotorseglet ska fungera krävs en intern elmotor som får cylindern att rotera. Denna tar el från fartygets nät.

– Vi behöver el för att få cylindern att rotera, men producerar en dragkraft som är tio gångar mer än vad den förbrukar från elnätet. 

Magnuseffekten

Enligt Norsepower bygger principen för rotorseglet på den så kallade Magnuseffekten. När vinden träffar det roterande seglet, accelereras luftströmmen på ena sidan och begränsas på den motsatta sidan av rotorseglet. Den resulterande tryckskillnaden skapar en kraft som är vinkelrät mot vindflödesriktningen. Principen uppges vara densamma som för att skapa lyftkraft för en flygplansvinge.

Norsepower har patentsökt ett antal förbättringar på den ursprungliga lösningen som härstammar från 1920-talet.

[/flowy_subscriber_only]

Vidare till Sjöfartstidningen.se »

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.

[mc4wp_form]