[flowy_not_logged_in]
[flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link]
[/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber]

Riksdagens beslut innebär att det nuvarande sjöfartsstödet breddas till att omfatta fler fartygstyper än bara last- och passagerarfartyg. Främst handlar det om fartyg som är anpassade för särskilda funktioner, till exempel kabel- och rörläggningsfartyg, kranfartyg och olika slags forsknings- och mätfartyg.  

Bättre konkurrenskraft 

Flera andra EU-länder beviljar redan stöd till den här typen av fartyg, och genom det utökade svenska sjöfartsstödet vill regeringen ge den svenska sjöfartsnäringen och de svenska rederierna bättre förutsättningar att hävda sig i den internationella konkurrensen.

Bakgrunden till regeringens initiativ är att den svenska handelsflottan under senare år har minskat kraftigt i omfång. I propositionen om det utökade sjöfartsstödet anges att rederierna, för att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen, i stor utsträckning har flaggat ut fartygen och i stället valt att utnyttja andra staters fartygsregister med de kostnadsbesparingar som följer av en sådan åtgärd.

Med det breddade stödet vill regeringen göra det möjligt för de berörda rederierna att konkurrera internationellt utan att för den sakens skull behöva flagga ut fartygen.

Ett trettiotal fartyg

Som Sjöfartstidningen tidigare har berättat handlar det om ett trettiotal specialfartyg som skulle kunna omfattas av det utvidgade stödet.

Dessa fartyg har relativt små besättningar, och totalt skulle dessa cirka 30 fartyg ha en bemanning på omkring 300 anställda som skulle omfattas av utvidgningen. I betänkandet noterar man dock att även om det handlar om ett begränsat antal fartyg med små besättningar så skulle ett utvidgat stöd skulle vara till stor nytta för de berörda rederierna.  

[/flowy_subscriber_only]