[flowy_not_logged_in] [flowy_login_link]Redan prenumerant? Logga in här[/flowy_login_link] [/flowy_not_logged_in]

[flowy_non_subscriber] [/flowy_non_subscriber] [flowy_subscriber_only]yggnaderna längs E20 mellan Floda och Alingsås. Transportföretagens HR-konferens är ett årligen återkommande tillfälle för rederianställda som jobbar med personalfrågor att knyta kontakter och få information om aktuell lagstiftning och projekt.

Hanna Björklund, arbetsrättsjurist och central förhandlare på Transportföretagen (där Sjöfartens Arbetsgivareförbund ingår), pratade om diskriminering och trakasserier. Hon påpekade att diskrimineringslagen gäller även föräldralediga och tidsbegränsat anställda. 

– Arbetsgivare får inte missgynna anställda av skäl som är kopplade till föräldraledighet. Man får heller inte missgynna tidsbegränsat anställda i fråga om exempelvis tjänstepension, sa hon.

Vad som räknas som diskriminering kan variera beroende på sammanhang, men utgångspunkten är att personen har blivit missgynnad utifrån en av sju diskrimineringsgrunder.

När det gäller trakasserier och repressalier är arbetsgivare skyldiga att arbeta förebyggande och att ha riktlinjer och rutiner. Man är också skyldig att utreda och vidta åtgärder när något hänt.

– Utredning ska göras utan dröjsmål så fort man får kännedom om trakasserierna. Det behöver inte vara att någon har gjort en anmälan; det räcker att man har hört ett rykte, sa Hanna Björklund. 

Ana Maria Orellana Zamorano, även hon arbetsrättsjurist och central förhandlare på Transportföretagen, presenterade ett antal aktuella rättsfall från Arbetsdomstolen (AD). Inget av dem handlar om sjöfart men eftersom de är allmängiltiga är de intressanta ändå. En dom rör en anställd i en livsmedelsbutik som avskedats på grund av misskötsamhet. AD ogiltigförklarade avskedandet och arbetsgivaren fick betala lön och skadestånd.

– Här visas vikten av att dokumentera och att agera direkt. Väntar man så blir det en form av tyst acceptans. Man måste också kunna bevisa det man påstår, sa Ana Maria Orellana Zamorano.

Ett rättsfall handlar om en anställd som avskedats på grund av olovlig frånvaro. Hen hade beviljats en vecka semester men uteblev från arbetet i sex veckor, med hänvisning till att hen blivit sjuk utomlands. För att styrka frånvaron visade den anställde upp ett läkarintyg. Arbetsgivaren fattade misstankar och började gräva i saken – och upptäckte då att frånvaron inte berodde på sjukdom. AD fann att avskedandet var giltigt. 

– Normalt styrker ju ett sjukintyg frånvaron men här blev det tvärtom. Har man som arbetsgivare misstankar om ett läkarintyg så utred. Ha ett kritiskt öga, säger Ana Maria Orellana Zamorano.

Ett fall som ännu inte avgjorts i AD rör en arbetstagare som testat positivt för narkotika och till följd av det stängts av utan lön. Knäckfrågan är enligt Transportföretagens jurister om hen stått till arbetsgivarens förfogande eller inte under denna period. Den aktuella drogen finns kvar som spår i kroppen väldigt länge; innebär det att personen kan arbeta eller inte? 

– Det blir väldigt spännande att se vad AD kommer fram till. Vi har haft liknande fall hos oss, säger Ana Maria Orellana Zamorano. 

Fredrik Holmberg höll en dragning om nya LAS – lagen om anställningsskydd – som började gälla den 1 oktober förra året. Samtidigt kom det nya huvudavtalet, en överenskommelse om trygghet och omställning som parterna inom sjöfarten har anslutit sig till och som därför gäller i branschen.

En förändring i den nya lagen är att arbetsgivare inte längre ska betala lön till en uppsagd anställd till dess att tvisten är avgjord i domstol. Istället gäller normal uppsägningstid. Detta har enligt Fredrik Holmberg tidigare medfört att arbetsgivare hellre gjort en dyr uppgörelse än riskerat en långdragen tvist. 

– För att förhindra godtyckliga uppsägningar har man i den nya lagen höjt det allmänna skadeståndet vid felaktig uppsägning. Vår förhoppning med den nya skrivningen är att det ska bli något lättare att göra en uppsägning av personliga skäl, säger Fredrik Holmberg. 

Hittills har inget mål med koppling till den nya lagen hunnit prövas i AD. 

Tina Thorsell, samhällspolitisk chef på Transportföretagen, gav konferensdeltagarna en framtidsspaning kopplad till politiska strömningar i samhället. Hon pekade på trender som att EU blir mäktigare, politiken mer fragmenterad och kraven på transparens och hållbarhet ökar. 

– Tempot har ökat. Det kommer fler lagar från EU vilket leder till snabbare processer och svagare förankring. Implementeringen kan bli svårare, svenska myndigheter ska tolka lagarna men det finns inga förarbeten att luta sig mot, sa Tina Thorsell. 

Hon påpekade att den svenska modellen kan beröras i de fall EU lagstiftar om saker som man i Sverige har reglerat i kollektivavtal. EU-rätt trumfar nationell rätt. 

– Kollektivavtalsmodellen kan påverkas och förhandling blir en av flera beslutsmodeller, sa hon. 

Enligt Tina Thorsell behöver Transportföretagen som lobbyorganisation i dagens politiska landskap jobba på ett annat sätt än förr. 

– Det krävs en annan typ av politisk påverkan idag. Vi måste gå mer på sakfrågor, sa hon.

Noteras bör att sjöfarten inte ingår i Transportföretagens lobbyarbete – den uppgiften ligger istället hos Föreningen Svensk Sjöfart. Transportföretagen används däremot av sjöfartsbranschen som arbetsgivarförbund och i arbetet kring kompetensförsörjning.

Hållbarhet och transparens blir enligt Tina Thorsell allt viktigare för att locka såväl kunder som personal. Den unga generationen kräver transparens.

– Förtroende byggs genom varumärken och värderingar blir allt viktigare. Du måste stå för vad du tycker och gör. Om ditt företag exempelvis har problem med sin jargong så går det inte att, som man gjorde på 1990-talet, börja med kommunikationen och sedan ändra jargongen. Du måste först ta tag i problemet och sedan kommunicera, sa hon. 

Caj Luoma är chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen. Enligt honom har intresset för kompetensförsörjning ökat stort de senaste tio åren, inte bara inom sjöfarten utan överallt.

– Idag möts man av en enorm energi i den här frågan, sa han. 

På frågan om sjöfarten som bransch är tillräckligt attraktiv svarar Caj Luoma nej.

– Men resten av transportsektorn är inte heller tillräckligt attraktiv. Jag anser att svaret är nej i bransch efter bransch. Sjöfarten är inte ensam om att sakna folk, säger han.

Enligt Transportföretagens prognoser kommer 24.500 personer att behöva anställas inom motor-, sjöfarts-, buss- och lastbilsbranscherna de närmaste tre åren. Sjöfarten behöver 2.200 av dessa.

– Det här är ett samhällsproblem för hela Europa. EU saknar två miljoner förare till 2026, sa Caj Luoma. 

Andelen unga som väljer yrkesutbildningar har minskat över tid. Caj Luoma anser att politiken har en del av skulden för detta. 

– Politikerna har varit sämst på det här. Vi pratade om detta redan för tio år sedan och fick då till svar att ”det är inte så farligt”. Men nu har politikerna vaknat och det är bra, sa han. 

När det gäller sjöfarten är behovet av utbildningsplatser enligt Transportföretagen mycket större än antalet platser som finns idag. Å andra sidan är antalet platser i relation till söktrycket. 

Att Transportföretagen som branschorganisation jobbar med påverkansarbete och synliggör sjöfarten på mässor och annat är viktigt, menar Caj Luoma. Men det räcker inte.

– Vi är ingenting utan er. Som branschförening kan vi vara dörröppnare. Men det är ni, företagen i branschen, som måste bekräfta att behovet finns, sa han. 

Efter Caj Luomas dragning fick konferensdeltagarna själva diskutera sjöfartens attraktivitet. Förslagen haglade för hur man ska få fler att söka sig till branschen. Allt ifrån att synas mer på sociala medier med hashtags som #utanmigstannarsverige och #ledighalvaåret till att erbjuda betald utbildning med motkravet att jobba ett visst antal år och att göra det lättare att komma tillbaka när behörigheterna gått ut. 

En konferensdeltagare sammanfattade läget såhär:

– Problembilden är nog klar för oss alla, och lösningen ligger i detaljerna. Vi måste synas mer och vi måste nå ut till yngre. Men inte som enskilda rederier utan vi måste göra gemensamma insatser. 

[/flowy_subscriber_only]