Fokus på överlevnad

Att färjetrafiken mår dåligt på grund av coronapandemin har nog de flesta noterat genom trafikuppehåll och omställningar. Nu ser det inte riktigt lika nattsvart ut för alla inom denna sektor, men krisen är långt ifrån över. De kreativa åtgärder som rederier vidtar handlar förstås i stor utsträckning om att rädda det som räddas kan av högsäsongen. Men det finns i rådande situation ingen chans att ens komma i närheten av en normal högsäsong på passagerarsidan.

Det som kanske inte är lika välbekant för allmänheten är att även andra segment inom sjöfarten är i kris.

Misida är tillsammans med systerfartyget Misana nyast i Godby Shippings flotta..

Ett exempel på hur snabbt verkligheten kan förändras för ett välskött och framgångsrikt rederi är Godby Shipping. Detta åländska rederi är specialiserat på roro-fartyg och en typisk ”tonnage provider”. Det innebär att fartygen chartras ut till andra rederier som opererar linjetrafik i egen regi eller annan roro-verksamhet.

På senare tid har endast två av Godby Shippings sammanlagt sju roro-fartyg haft sysselsättning. Glädjande är att ytterligare två fartyg nu har fått sysselsättning.

För ett halvår sedan var rederiets verksamhet dimensionerad för att operera åtminstone sju fartyg och var i det första skedet av ett nybyggnadsprojekt. Nu kan nybyggnation bli aktuell tidigast om två eller tre år. Rederiet fokuserar helt på överlevnad.

Godby Shipping har hela tiden arbetat med en lätt och flexibel landorganisation. Nu tvingas rederiet skära ned rejält i personalen. Men rederiet är långt ifrån att ge upp. Trots stora utmaningar arbetar ledningen outtröttligt för att finna sysselsättning för fartygen och deras besättningar.

Alpo Mikkola (1934–2020)

Mitt i coronaeländet kom dessutom sorgebudet att rederiets grundare, den åländske redaren och sjöfartsprofilen Alpo Mikkola, hade gått bort. Han var en genuin entreprenör som tillsammans med hustrun Ingelise byggt upp rederigruppen Godby Shipping. I början av år 2000 övertog barnen Dan och Eva ledningen i rederiet som vd respektive vice vd och Alpo fick en ny roll som styrelseordförande.

Från vänster Alpo Mikkola, Dan Mikkola, Ingelise Mikkola och Eva Mikkola-Karlström på Sjöfartens dag i Mariehamn.

Godby Shipping har genomlevt tuffa tider förr. På 1980-talet var det finländska och åländska småtonnaget i kris – i likhet med många andra segment inom sjöfarten – men Godby Shipping klarade de tunga åren tack vare Alpo Mikkolas energiska arbete för att skapa bättre verksamhetsförutsättningar. Tillsammans med fastlandsredarna Hans Langh och Kaj Engblom var han en nyckelperson i en lyckad räddningsaktion för småtonnaget.

Bland annat bildades en egen rederiförening för denna sektor som i samförstånd med facken började tillämpa skräddarsydda ”småtonnageavtal”. Och inte nog med det. Alpo Mikkola och hans redarkolleger lyckades få ett antal politiker att inse småtonnagets prekära situation men också dess stora betydelse för den finländska utrikeshandeln. Resultatet blev ett stödpaket med statligt räntestöd för nybyggnation. Flera rederier beställde en rad nybyggen inom småtonnagesegmentet (som i själva verket var ganska stora). Dessa konkurrenskraftiga fartyg innebar att andelen av inhemskt tonnage ökade i den sjöburna finländska utrikeshandeln.

Mini Star levererades 1989 från Sietas i Tyskland och var det första nybygget inom ramarna för stödpaketet till finländskt småtonnage i slutet av 1980-talet.

Antagligen överskuggar coronakrisen alla kriser som Godby Shipping genomgått sedan det grundades 1973. Och Godby Shipping är bara ett konkret exempel på hur verkligheten ser ut för en i grunden sund bransch som är livsviktig för samhället i en kristid som denna. Majoriteten av lastfartygsrederierna lider i tysthet och få utanför sjöfartsbranschen verkar bry sig.

Det är givetvis viktigt att exempelvis flyget får stor uppmärksamhet, men ibland tycker jag att vissa åtgärder inte riktigt är i paritet med varandra. I jämförelse med flygtrafiken ter sig statens specifika åtgärder för att stödja sjöfarten ganska blygsamma. Vi är extremt oroliga för vad som skulle hända om SAS inte skulle överleva. Men ingen verkar oroa sig speciellt mycket för vad det egentligen skulle innebära för ett land, som är helt beroende av export och import av hundratals miljoner ton gods årligen, om den egna sjöfarten skulle totalhaverera.

Vi får inte glömma att just nu har många både stora och små rederier enorma svårigheter och är helt fokuserade på hur de ska överleva och fortsättningsvis trygga ett betydande antal arbetstillfällen. Om sjöfarten skulle kollapsa innebär det en katastrof av aldrig tidigare skådad omfattning för oss alla.

Kommentarer

  • Victory

    Det gör mig riktigt ledsen att det går tungt för Godby Shipping. Jag studerade och jobbade inom den åländska sjöfarten i 10 år och jag tycker Dan och Eva borde uppmärksammas för sina insatser inom branschen. Jag kände att de var synliga och alltid ställde upp för oss som studerade, sponsrade skepparbalen och resorna i vinterspelen samt hjälpte till att hitta praktikplatser och jobb. De var synliga och hjälpte till på ett helt annat sätt än övriga rederier och varje gång jag sprang på Dan ute på stan stannade han och frågade hur det gick med jobb. De är drivande när det kommer till sjöfartens dag, som sagt personer som jag tycker borde uppmärksammas för sina fina insatser. Hoppas det blir vind i seglen för Godby Shipping snart igen!

  • Martin

    Det går inte att åka till Thailand med en lastbåt – alltså skiter gemene man i det.

Artikeln är stängd för fler kommentarer